Sökträning

Söndag = sökdag

Idag var vi 4 hundar och 5 männsikor. En ny ljuvlig rottistik vid namn Leila, 8 måndader gammal fick mitt hjärta att smälta och skulle introduceras i söket. Så var det Christine med Dina, Annette med Orka också jag. Sabina får hänga med och valla rutan, det är lagom för henne specielt efter gårdagens äventyr. Nog var hon lite extra kaxig idag.

Freddie fick börja och vi körde mest poppar för att nöta in raka skick och undvika spårtendenser. Avslutade med ett skick utan retning. Christine som är en toppen-coach i söket provade att kasta bollar och tänk, Freddie hade inte en tanke på att lämna den roliga figgen. Annars brukar han ta leksaken och sticka till mig om han får chansen. Eftersom han kampar så hårt är det svårt för figgarna att hålla emot så det här är bättre. Nästa gång ska jag testa tennisbollar, scary.

Orka var rolig idag, hon har tidigare inte varit så heltänd utan mer loj men idag var det en helt annan attityd och hon tyckte figgarna var roliga och ville inte lämna. Dina var duktig som vanligt och det är kul att se hur Christine tränar henne. Leila visade sig vara en naturbegåvning och fattade snabbt vad hon skulle göra. Kul var när hon rikgitg snurrade runt granen där jag låg, fast besluten att hitta mig.

Vädret idag var inte lika fint som igår men vad gör det när man har bra och kul hundträning.

Vildsvinshunden!

Igår var jag så trött att tanken på att logga in på datorn var övermäktig. 4 drev i kuperad terräng tar på en otränad kropp. Det var en väldigt lyckad jaktdag. Strålande väder och trevliga människor, vad kan man mer begära. Slutresultatet blev 3 älgar och 3 vildsvin, själv hade jag närkontakt med en kull halvstora grisar, fasen dom är ju nästan tama. Men roligast var Sabina som när vi precis höll på att samla ihop oss efter andra drevet for in i grantätningen. Jag såg på henne att hon hade något i näsan och stod beredd på vägen. Och mycket riktigt, ut kommer en stor galt med Sabina i hasorna! Jag ropade gris och Mats (markägaren) som precis höll på att göra patron ur fick ihop vapnet och avlossade ett perfekt skott. Gissa om en liten labrador var otrolig mallig och sprallig efter den bedriften. ”Jag är nog tuffare än somliga tror”. Galten visade sig väga 80 kg så helt nöjd är jag väl inte över att Sabina blivit vildsvinshund. Förhoppningsvis hamnar grisen i vår frys nästa vecka när den hängt klart.

Freddie fick gå några drev efter lunchen men honom håller jag kortare så han drev inga djur. Det blir mer fokus på att gå fot trots alla störningar och det gör han så fint. Det är så kul att trots att jag skickar iväg honom på varsågod så tar han en kort runda och återvänder till min sida. Det är ju då det händer roliga saker.

Föresten måste jag väl förtydliga mitt pannlampetips då fler än Johanna fått för sig att man sätter lampan runt huvudet på hunden Runt halsen ska den såklart sitta. Glömde också skriva att startpistolen säljs till förmån för Rosa bandet.