Duktig Freddie trots klantig matte

Jag får spunk på vädret. Gillar inte den här mellanperioden när allt är blött och geggigt och idag är det dessutom regnig, grått och kallt. Eftersom vi inte tränat sedan i lördags tog jag idag med mig några dummies på lunchpromenaden. Tänkte göra om övningen med linjetag över ängen men idag släppte jag lös hundarna så att Freddie inte såg när jag la ut dummyn. Fortsatte vägen fram och Freddie kom upp vid sidan och fick gå fot runt till andra sidan. Satte först Sabina på stanna (tror någon hon lydde) och gick fram till punkten mitt emot dummyn. Skicka på ut och Freddie flyger iväg men jag ser att han är lite tveksam. Framme vid gångvägen stannar han och börjar söka. Jag blåser stopp (på 60 m avstånd), Freddie stannar direkt och kollar vad jag vill, skickar på ut och blåser söksignal när han är i närheten av dummyn varpå han hittar den. Nu vill Sabina vara med så hon springer och möter Freddie. Blåser inkallning och får in båda, snygg avlämning och inget tugg. Alltså så idiotiskt av mig som inte hade en plan för vad jag skulle göra om Freddie inte gick över snövallen, att blåsa stopp som vi bara tränat på 10 m högst och samma sak med ut och söksignal. Till sist missade att hålla koll på Sabina så hon kom och störde. Det är rena turen att Freddie är en så duktig hund att han klarade det här men usch va arg jag är på mig själv. Fast det var ju inte lite skoj att kunna dirigera honom så där tjusigt och att han lydde signalerna klockrent. Som belöning fick hundarna hämta varsitt linjetag på 100 m utefter en stig. Ja va fick Sabina belöning för, ja jag vet inte men lite skoj ska väl hon också ha.

Jag har fått bilder från lördagens sökträning som jag ska lägga in när vårat bredband hostat upp sig. Just nu är det segt som sirap.