Sjuk instruktör men givande ändå!

Igår kväll fick vi reda på att Ewa och Jannes barn var magsjuka. Efter dividerande fram och tillbaka bestämde vi att skjuta på kursen och köra själva istället. Så idag har vi kört lydnad hela dagen i Hökarängen. Det var Jenny med Vitus, Johanna med Indra, Jessie med Olivia, Fran med Tindra och Annelie med Tigra. Själv körde jag både Sabina och Freddie men först började vi med frukost medan vi lottade startordningen och gick igenom vad alla ville köra. Det är så bra när Jessie är med och strukturerar upp träningen. Att hon dessutom fixar mackor och lunch gör inte saken sämre.

Jag började med Sabina. Första passet körde jag fritt följ. Jag ville ha lite tips och råd hur det ska bli bättre. Jag började att bara gå och göra lite svängar och vändningar och sedan så blev jag kommenderad. Sabina hamnade som vanligt långt fram och snett i halterna. Språngmarsh var en katastrof. Annelie tyckte att det såg ut som Sabina inte visste vilken position som var rätt. Så resten av passet jobbade jag med hjälp av Annelie och de andra att få Sabina att förstå. Största problemet är att jag vrider överkroppen för att kolla positionen. När jag sedan rättar upp mig hoppar hon fram så klart. Vi kom rikgtig långt under första passet. Andra passet så fortsatte vi med att jag inte sa något utan ställde mig i rätt position och gick ett steg och belöna. Till sist kunde jag gå flera steg och svänga och vända och hon höll sig i rätt läge hela tiden. Back to basic alltså. Vi han med att träna rutan också och Annelie  tyckte jag kunde avancera rätt snabbt. Fran hjälpte till och gömde skålen mer och mer och varje gång gick Sabina till mitten. Väldigt skönt, inte en gång gick hon till konen.

Freddie fick börja med tandvisning och det var lika jobbigt som vanligt. Sen träna jag lite ligg med stimuluskontroll och det gick lika bra som hemma i köket. Skönt att Freddie generaliserar så bra. Tränade ingångar och fick påpekande att jag vrider kroppen med honom med så jag fokuserade på att hålla kroppen rak. Oj va svårt det är. Andra passet ville jag testa framförgåendet. Vi testade lite för att hitta en bra metod. Bollen var han för snabb för att jag skulle hinna kasta så det fick bli godisskålen. Här ska jag öka avståndet, hålla mot i kopplet men ändå berömma. 

När alla kört klart så hade den soliga förmiddagen övergått i en kall och blåsig eftermiddag och de flesta åkte hem medan några stannade och körde uppletande. Imorgon ska vi träffas i skogen och de flesta ska köra spår medan jag och Jenny kommer köra sök. Tänkte om vi hinner träna lite apportsök också när man ändå är i skogen.