Händelselösa dagar

Ja här händer det inte mycket hundigt. Freddie har fått vila sina framben och fått massage och verkar nu ok igen. Sabina fortsätter att driva mig till vansinne. Men jag gissar att det är min irritation som förstärker hennes beteende. Igår kom jag hemstressande från jobbet till 2 kissnödiga hundar som varit ensamma från halv 9 till halv 3. Alldeles för länge enligt mig men så blir tisdagarna framöver i vår då jag måste vara på jobbet och husse inte alltid hinner hem på lunchen. Jag har då ett möte att ringa in på kl 3 och därför blir hundstackarna bara utsläppta på fältet en stund. Freddie han vet minsan att skynda sig och sätter sig direkt vid grinden och väntar på varsågod som han får och han far ut på fältet i galopp. Sabina däremot ska stå på trappen och spana, går sävligt fram till grinden och sitter sedan och spanar där hur länge som helst innan hon kommer på att be om lov att få gå ut. Freddie hinner komma tillbaka flera gånger och undra varför vi aldrig kommer, han vill ju leka. Till slut kommer Sabina på att hon ska gå ut och lufsar över gatan. Leka vill hon inte utan hon skrotar runt med Freddie hoppande runt henne med en pinne i munnen. Snart måste jag tyvärr kalla in dom och när jag ropar kommer Freddie som ett skott medan Sabina tvärvänder och går åt andra hållet. Vad ska man ta sig till med denna hund. Jag undrar om hon inte skulle trivas bättre hos en pensionär med oceaner av tid där hon kunde gå och skrota helt i sin takt utan stress. Men samtidigt vet jag att när jag tar ut henne själv eller om bara vi åker och tränar blir Sabina så glad och hoppar och skuttar. Hon är en hund som trivs bäst som ensamhund där hon får all uppmärksamhet. Jag får kompensera henne i helgen för ikväll ska Freddie få träna sök igen. Där är det i alla fall full fart.