Sökträning utan hund

Freddie var så uppvarvad efter jaktträningen att han fick vara hemma från sökträningen igår. Roger rådde till 1-2 dagars vila efter en större aktivitet och det tror jag är bra. Men jag åkte på sökträningen ändå. Det viktiga är att det finns figgar och dessutom är det skoj att se hur hundarna utvecklas. Det blev bara Cuda, Vitus och Hermes som fick köra så det gick fort. Vi var på de marker jag inte hittade till sist och där var det superbra terräng. Ser fram emot att träna där nästa torsdag.

Däremot blev det morgonträning i morse. Jag känner mer och mer att jag måste börja jobba med Sabinas attityd. Hon är ett typexempel på hur fel det går om man bara belönar med godis utan en genomtänkt strategi. Sabina jobbar bara för belöningen och enda anledningen till att hon inte tjyvar är att det är inlärt med ett nej som hon respekterar. Det som blir uppenbart när jag tittar på skillnaden mellan Freddie och Sabina är att han ”vet” att det är genom mig han får sin belöning och sammarbetar på ett helt annat sätt. När man hämtar Sabina så far hon iväg med ett ryck och jag har börjat kräva att hon inte får träna då. Hon ska gå vid sidan. När hon fattar det så studsar hon och gnäller. Idag fick hon gå tillbaka många gånger och bli uppbunden igen medan jag träna Freddie. Till sist insåg Sabina vad som gällde och jag fick till en supersnygg inkallning med ställande från 30 m avstånd. Har nog aldrig varit så bra. Men vad gör hundskrället, jo istället för att komma till mig går hon till väskan där maten finns och börjar rota runt. Då packa jag ihop och gick hem för jag blir sur och då ska man inte träna hund. Freddie hade undertiden suttit och ylat så jag ville inte träna honom heller.

Snor en idé från Fannys blogg (klickerklok), POA (Points of Action):
Jobba med attityden på en hund i taget. Sabina får träna med frukosten som belöning hemma utanför huset för att lära sig vilken attityd man ska ha för att få träna. Det lyser igenom på all träning att hon har fel attityd. Så fort hon fått belöningen sticker hon iväg på sitt. Jag är bra sugen på att köra ett Ruff Love program på henne men inser att jag inte har den tiden. Det blir Ruff Love light istället.

Freddie glömde jag. Han fick jobba med att sitta vid min sida med kontakt utan att försöka lägga sig ner eller fara runt. Så fort han rörde på sig så gick jag ur position och gjorde om övningen. Freddie försöker alltid med hela reportearen även om han fått belöning för sitt repetitionen innan. Får han ite klicket tillräckligt fort (innom 1/10 dels sekund) försöker han med något annat. Detta försöker jag jobba bort och tror jag får en mer koncentrerad hund på det viset.

Uppdatering
Skred till verket på lunchen. Först tränade vi lite inne med långsamtargeten. Freddie fick börja men så fort han börja gnälla så band jag upp honom i vardagsrummet och hämta Sabina. Hon fattar det där mycket bättre och jag slår vad om att hon kommer ha ett framförgående fortare än Freddie. Sen fick dom vila en stund medan jag åt lunch och så var det dags att gå ut. Freddie bands upp i vardagsrummet för att inte kunna fara omkring och störa eller stressa upp sig. Sabina fick gå in och ut några gånger innan hon höll fokus på mig när vi kom ut. Samma sak vid grinden där hon har för vana att sitta och spana och vädra över nejden. Jag brukar vänta ut henne och kan få vänta länge och väl innan hon tar kontakt och får varsågod. Men nu åkte hon upp på trappen istället och vi började om. Promenaden gick hyffsat bra tills vi kom ner till gångvägen. Då var omgivningen för lockande så jag vände och gick hem. Bytte hund men Freddie var flåsig och med den sinnestämningen får man inte gå ut. Tog av mig och gick och gjorde annat medan Freddie fick ligga kopplas i köket. När jag kom tillbaka så låg han ner och var lugn och vi kunde gå ut. Bra fokus för honom med föruom att han drog iväg i kopplet på varsågod. Varsågod ska inte betyda ”släng dig ut i kopplet tills det tar stopp”, utan mer gå och nosa i kopplets längd. Uj uj många kriterier blir det på en futtig promenad och vi kom inte heller längre än till gångvägen innan det blev för jobbigt för Freddie att hålla rätt på allt. Men jag tror att om jag kör så här några dagar kommer dom fatta och vi kommer få trevligare träningar och promenader.