Det blev ingen jakt idag. Kändes inte som att jag hinner med det också mitt i julstöket. Scouterna har basar i Högdalen och Niklas och Filip åkte upp i morse för att rodda i ordning allt. Filip ska sedan stå hela dagen och sälja grejer. Så jag tog med hundarna upp för att stötta och köpa lite lotter. Det är bra miljöträning och Freddie sköter sig väldigt bra så länge ingen pratar med honom. Då blir han alldeles överlycklig och kan inte hålla sig. Sabina hon drar och stretar men jag fick fason på henne med hög frekvens på förstärkarna. Men sedan gick vi till djuraffären och då blev det total anarki. Godis och ben i noshöjd, folk som är så glada i hundar och till sist en liten pojke som gick omkring och pep med en pipråtta. Jag blev alldeles svettig. Sabina fick ett fint Visiglohalsband, rött med blinkande tassar. Freddie har redan ett och det är jag så nöjd med så självklart ska Sabina också ha ett. Sen köpte jag 2 käppformade tuggben till julklapp och varsin benformad namnbricka. Nu är både jag och hundarna trötta.

Tänkte rapportera hur det gå rmed Sabinas och min relation. Det har kanske märkts att det blir mindre irritationsinlägg och faktum är att mitt arbete med henne ger resultat. När jag kallar in henne ropar jag en gång. Kommer hon inte då hämtar jag henne bara eller så går jag bara min väg. Detta har gjort att hon faktiskt börjat lyssna bättre och jag slipper bli sur. Jag har blivit norgrann med hur Sabina beter sig och slarvar inte som jag gjorde tidigare. Och så belönar jag inte henne slentranmässigt. Går hon inte vid sidan så får bara Freddie en godis. Sabina har annars en förmåga att komma in i rätt position när jag säger bra. Bra blir som ett komando eller stimulus för att använda klickertermer.

En annan sak som jag testar just nu är att ta bort mina time-outer. Vi har en diskusion på klickerforum vilket fått mig att tänka till. Alltså sätter jag bara hundarna om dom drar iväg i kopplets längd. Då tvärvänder jag och går tillbaka en bit och så får hundarna sitta en stund och lugna sig. Går dom lite framför händer inget annat än att jag struntar i att belöna. Vi går bara på rakt fram utan godis, utan att nosa. Vi får se hur detta utvecklar sig. Bekvämt är det för jag kan ha vanten på vänsterhanden på mig och slipper frysa. Hundarna går nämligen gärna en halv hundlängd framför mig så tji belöning 🙂