Dirigering och tecken

Nu är jag sugen på att ta tag i Freddies träning av dirigeringstecken igen. Jag har märkt att dom behöver en uppfräshning. Varför det blivit så får jag helt ta på mig skulden för. Jag har gjort ett vanligt misstag som jag tror många gör. Man sätter igång och lär hunden tecken och signaler, mycket pedagoiskt och följer en träningsplan. Detta gör på ganska nära håll och ofta hemmavid i känd miljö. Sen åker man på kurs, gruppträning eller i värsta fall tävling och då glömmer man bort att träna hund utan istället blir det viktigast att få in apporten till varje pris varpå man sätter igång och blåsa och viffta. Det här kan fungera hjälpligt till att börja med men i och med att man inte har kontoll över kriterieökningen så tappar hunden snabbt förtroendet för signalen. Det är precis på samma sätt som när man kallar in hunden utan att den kommer. När man ger ett tecken ska man vara säker på att hunden kommer gå rätt och få sin belöning i en funnen apport. Och man ska absolut inte i denna situation börja blåsa flera signaler innan man tränat detta hemma. När jag ändå är i farten så kan jag påpeka att hundar generaliserar inte och därför betyder en stoppsignal på 30 m inte samma sak som på 70 m. Alla avstånd och situationer måste tränas.

Idag tog jag med mig 3 dummies som jag trädde vita sockor på för att dom ska synas ordentligt. Jag ville träna klockan för det har jag faktiskt aldrig gjort med Freddie. Klockan innebär att man sätter hudnen i mitten och lägger dummies kl 9, kl 12 och kl 3. Själv står man på kl 6. Det här är en bra övning i att lära hunden skilja på de olika tecknen. Freddie sprang först till vänster utan problem. Sen när jag skulle skicka ut sprang han till höger istället. Prova olika varianter men samma resultat. Till slut stod jag 2 m framför honom och då sprang han rakt bakåt. Efter det kunde jag backa till det avståndet jag börjat på. Efter lite paus där Sabina skulle få jobba men avstod till förmån för harpluttarna, fortsatte jag med sidotecknen. Testa med vänster igen och nu sprang Freddie rakt förbi mit och fortsatte till dungen bakom där han rota runt. Jag fattar ingenting. Gjorde om med samma resultat. Fick göra som med ut och ställa mig nära. Avslutade sedan med höger som gick perfekt, puh. Jag är ändå glad, nu vet jag var vi måste träna på och kan göra en plan. Jag ska ha smisk på fingrarna varje gång jag börjar blåsa på Freddie när vi tränar något annat.