Frissan

Igår var jag hos min vikariefrissa, Carina. Min ordinarie frisör är mamma ledig och då är det tur att Carina finns eftersom jag är rätt kinkig med vem som får sätta saxen i mitt hår. Carina är dessutom rolig att gå till för vi har alltid massor att prata om och diskutera. Igår kom vi in på ett intressant ämne, positiv förstärkning och det roliga var att det var Carina som tog upp ämnet. Hon hade varit på en föreläsning med Kay Pollak som handlade om att välja glädje istället för ilska.  Att det är man själv som väljer hur man vill reagera inför olika saker, väljer man ofta att bli arg, ja då blir man en argare person. Jag gillar Kay och han har helt rätt. Såklart var jag tvungen att berätta hur jag tränar mina hundar och hur man kan applicera det även på människor och det tyckte Carina var väldigt intressant. Något som fastnade av allt Kay hade sagt var att man ska tänka på varför man blir arg på någon. Ofta har ilska att göra med att man själv föreställer sig massa saker. Om någon kommer försent till ett möte känner man sig kränkt som person och tycker att man inte blir respekterad. Men det kan vara så enkelt att personen som kom försent verkligen ansträngt sig men att tåget blev försenat. Jag tänkte så klart vidare på det här och vad som händer när jag blir arg på hundarna. Oftast har den ilskan att göra med besvikelse, jag har tränat en sak noga efter konstens alla regler och så funkar det ändå inte. Då blir jag såklart frustrerad och arg. Men för hundens del är den här ilskan helt obefogad. Den förstår oftast ingenting. Och jag kan faktist istället välja att istället för att bli arg och gapa och skrika så får jag fundera på vad det är som gör att det jag tränat inte fungerar i just den här situationen.

Ja där ser man vilka tankar ett frisörbesök kan ge och på köpet får man en snygg frisyr och färg i håret som genast gör en gladare och piggare. Och appropå den kändisspotting som förekommer i diverse bloggar så hamnade jag mitt i när alla nobellgäster skulle ut från konserthuset. Tjusigt värre.