Rullemarkeringsträning på hemmaplan

Jag har nog aldrig sett Freddie så trött som efter helgen. Husse tyckte att det verkat vara en bra kurs som fått Freddie så lugn. Dessutom genomför vi på Åsas inrådan ett expriment att inte hälsa på hundarna förrän dom lugnat ner sig när man kommer hem för att se hur många dagar det kan ta att få ner stressnivån i den situationen.

Idag efter jobbet kom Hanna och Sara hem till mig för lite sökträning. Medan vi stod och pratade kom grannbarnen ut och ville hälsa på Freddie. Dom var lite skaraja först men när dom kom på att dom kunde kasta pinnar så blev det roligare. Inte den bästa uppladdningen för ett träningspass men lite får man offra för att barn ska tycka hundar är roliga. Pinnkastning är väl inte heller något jag gillar men som sagt, för den goda saken så.

Freddie fick istället gå in och varva ner medan vi tränade Earnie. Han kom ihåg trots att det var över en månad sedan vi tränade, kul. Andra passet gick vi upp i skogen med lite halvdolda figgar och det gick jättebra. Freddie fick börja med doggie-zen med lösrullen. Först en vanlig lösrullemarkering, sen så lösrulle med synlig leksak. Oj va Freddie jobbade för att få tag i leksaken och det kändes nästan hopplöst innan han äntligen kom på att han skulle ta rullen som låg på marken. Men så sista gången tog han rullen direkt, skoj. Pass 2 börja vi med lösrulle och sedan var det dags för den fasta. Det gick inte alls. Freddie springer omkring för mycket för att rullen ska trilla fram. Vi fick klura lite och jag gjorde så att jag höll upp rullen och belönade med godis. Sen testa vi igen och Hanna hjälpte Freddie lite. Vi bestämde att hon skulle hjälpa till max 4 ggr sen fick vi ta bort hjälpen. Men redan andra gången greppa Freddie rullen själv och sedan funkade det. Åh det var svårt att hålla tyst och sedan svårt att sluta träna när det gick så bra. Nu ska vi träna det här ordentligt innan jag tar med det ut i sökträningen.

Lite besviken blev jag idag när jag fick mail att jag blivit bortlottad på WT den 18:e, typiskt.