Igår kom jag äntligen iväg på jaktkursen för Jenny och Helene igen. Jag har varit sjuk en gång och så på skärtorsdagen åkte jag till landet istället. Tydligen hade det varit lite si och så med närsöksignalen de gånger vi inte varit med så Jenny ville se hur det såg ut, om hundarna reagerade snabbt och om de låg i länge och arbetade. Freddies arbete var det inget fel på och det var skönt att se att något finns kvar trots brist på träning. Sen skulle vi kalla in utan kroppsrörelser, bara med pipan. Jag hade korkat nog glömt pipan hemma, så ringrostig är jag, och fick låna Jennys. Freddie kände inte igen ljudet och här visade sig stadgeträningen ge resultat så jag fick ropa på honom istället.

Efter det gick vi över kanalen och hundarna fick varsin markering för att känna igen området. Sen gick vi tillbaka och skulle skicka på dirigering till området. Men alla ville ha markeringar och det visade sig klokt för bara ett par hundar grejade ens markeringen. Vi stod vid kanten av kanalen och sedan skulle de simma över och spirnga 60 m. Freddie hade väldigt svårt att komma ut på djupet utan markerade för kort. Inte heller tog han mina ut-tecken. Bara att konstatera att vi har att träna. Går inte att klandra hunden för saker den inte tränat på. Skönt med Jenny och Helene som bara konstaterar det utan att uppmana en att korrigera hunden. Vi fick göra en gång till men med samma resultat för vår del så jag avslutade övningen där och gick och lät Freddie köra söket som Helene lagt ut. Vet inte vad som hände men Freddie gav upp väldigt fort men jag skickade ut honom tills han hittade. Tur att vi inte anmält till några prov för vi måste verkligen jobba upp formen igen. Däremot har jag anmält till ett träningsjaktprov på Lilla Träskaten och det måste vi träna inför.

Efter kursen åkte jag och hälsa på Märta med hundar för att kolla in Bosse. Han var verkligen go och en riktig cooling. Sov sig mest igenom hela besöket men så hade han fått vara med på träning under kvällen. Men Jim och Kalle var pigga och gosiga som vanligt.

Imorse tog jag tag i ut-träningen och det var verkligen så att Freddie fattade först inte vad jag menade. Märkligt men när jag tänker efter tränar vi mest linjetag och sidotecken. När han väl blivit påmind gick det bättre och vi ska verkligen träna mer på detta. Det är lätt att ta med sig en dummy på promenaderna och droppa medan man går.