För tillfället har vi kampanj på UT, d v s att från sitt på avstånd vända rakt bakåt och springa tills man får besked om annat. Min uppfattning den senaste tiden är att man tränar bra mycket mera höger och vänster av någon anledning är rakt bakåt. Kanske för att det är lättare att träna och att det ofta blir mer sidodirigeringar än rakt bakåt. Lägger man upp dirigeringar med minnesmarkeringar och målområden har hunden oftast lätt för att springa rakt på vid ett linjetag och då kan man ha smygit ut en vid sidan. Sen är uppfattningen och det är också säkert sant, att man inte ska stoppa raka linjetag i onödan för att då kanske blåsa stopp och sedan fortsätt rakt ut. Hunden kan bli osäker och börja med ovanan att stanna och fråga på vägen.

I somras gick vi kurs på Lilla Träskaten för Rita Kökeny. Jag visste redan innan att vi var ringrostiga men faktum är att jag tyckte Freddie skötte sig bra för att fått så lite träning senaste åren. Framförallt funka han bra trots den jobbiga miljön med andra hundar och en massa skott och apporter. Sen blev det helt enkelt lite väl svåra övningar och där ut inte fungerade som det skulle. Här tycker jag det är trist att uppfattningen är att hunden är olydig och struntar i mina signaler och därmed ska bestraffas. Bestraffningen ska dessutom inte ske NÄR felet utförs utan DÄR felet utförDES.  Här tycker jag verkligen man överskattar hundens uppfattningsförmåga. Det som gör att det kan funka ändå är att man visar att man är jäkligt arg och hunden skärper till sig och försöker lite extra. Frågan är vad inlärningen blir. På Freddie funkar det här dessutom jättedåligt för om jag blir arg blir han väldigt osäker och vill helst komma till mig. Men tillslut, eftersom jag inte ville säga till på skarpen, fick Freddie lyckas med lite lättare övningar.

Efter det har vi tränat mycket ut. Gärna med terrängbyten och genom snår och sådant. Än så länge springer Freddie gärna åt sidan när det är hinder i vägen så därför står jag nära. Buskul tycker Freddie det är att träna apportering igen och Sabina är också med på ett hörn.

I övrigt var kursen med Rita väldigt bra. Hon är väldigt noga med detaljer, hur man ger tecken tydligt och för hund på ett bra sätt. Jag fick många bra tips och övningar med mig hem. Kul också att när jag var på träningsdag på Lilla Träskaten hade Jill och Peter lånat några av övningarna så Freddie fick channs att göra om dom.

Annonser