Igår tävlade vi lägre sök på SSBK och äntligen satt alla bitar på plats så vi kunde bli uppflyttade. Det har varit en lång resa där vi egentligen varit klara för länge sedan men där saker har strulat på vägen. Det har lärt mig enormt mycket om träning för jag har fått gå in och analysera varje liten detalj. Mer om det i slutet av inlägget.

Tävlingsdagen kunde börjat bättre då det regnade hela morgonen. Inte för att Freddie är en hund som bryr sig, snarare är det bättre med regn än med sol och värme men det blir halt och blött i skogen + att man måste ha klupiga regnkläder på sig. Men lagom till sökmomentet så blev det uppehåll. Snälla Fran kom för att hjälpa mig göra ett sökskick innan vi startade. Detta för att få in Freddie på rätt tankar och för att testa att sökrullen var lagom uppspänd då jag inte kört med fastrulle på flera månader.

När vi kom upp till starten var det precis som förra gången, bara tl hälsade, märkligt tycker jag. På alla andra ställen jag tävlat har domarna presenterat sig och frågat vad hunden kallas. Men jag gick in i min och Freddies bubbla och började studera banan. När Freddie efter 1:a skicket kom tillbaka utan rulle i munnen kändes det genast mycket bättre. Men sedan när han efter 4 skick fortfarande kommit in tom blev jag lite nervös. Men så på 5:e så var rullen i munnen så vi kunde springa ut på påvis. Här blev det konstigt för Freddie gick fram på stigen och sedan i en vid båge tillbaka i rutan. Fick kommentarer om det från domarna men sedan hörde jag att en annan hund gjort lika dant. Påviset gick bra och Freddie skötte sig i transporten. Nya tomslag och sedan de 2 sista på slutet. Väldigt knepig bana alltså. Sista påviset var Freddie rejält taggad och jag fick hålla emot allt jag kunde. Som tur var låg figgen nära stigen. Jag hade en enormt skön känsla och tänkte att oavsett betyg har vi gjort ett strålande arbete. Freddie har jobbar bra och jag har skött mig på både stig och påvis. 9-9 blev betyget och det var vi väl värda.

Innan vi åkte tillbaka till klubben så hjälpte Fran mig med en budföring. Det var bra det för vi har inte tränat det på länge. Sen fick Freddie vila i bilen medan vi åt lunch. Budföringen gick väldigt bra, 10-10 och samma med platsliggningen även om jag såg att Freddie lättade lite vid skotten.

Så var det dags för lydnaden. Jag värmde upp med kryp och ingångar. Kände att Freddie inte riktigt var med mig in på planen. Vi måste träna mer ingångar på plan när det står fullt med folk där. Vi fick 7-8,5. 7 tycker jag var snålt för ett snett sättande i en halt och lite trängning. Fick höra flera efteråt som tyckte det såg jättefint ut. Framförgåendet gick fantastiskt bra, 9-9 fick vi, märks att vi tränat alldeles för mycket på detta moment. Platsläggandet fick vi 9-7 med samma kommentar, att Freddie lättat något. Det jag kände var att han var påväg att tjyva men jag hade tur att tl precis sa ”kommendera” så jag kunde klämma i med ”ligg”. Inkallningen var 10-10, som alltid är jag glad när ingången sitter. Krypet fick vi 8-8,5, Freddie trängde lite och var något hög bak. Själv är jag jättenöjd att han kröp så fint på den blöta planen. Apporteringen fick vi 8,5-8,5. Inget tugg faktiskt men Freddie är lite slarvig i upptaget och sätter sig gärna lite bakom mig. Sen nollade vi hoppet, Freddie kom snett och sprang förbi på återhoppet.

Totalt fick vi 501,75 varav 274 på specialen och 227,75 på lydnaden. Jag är mer än nöjd med detta.

Vad har jag nu lärt mig av detta. Jo att inte tävla innan allt sitter. Det är inte bra för självförtroendet att man får dåliga erfarenheter från tävlingen. Hunden känner av besvikelsen och kan börja förknippa tävlingssituationen med det. Träna markeringar, det är alltid vågar jag påstå, det som falerar. Flera hundar igår hade hittat figgarna men inte markerat. Jag har haft problem med blindmarkeringar. Om inte hunden är säker på att markera spelar det ingen roll hur duktig den är i övrigt. För egen del känner jag också att vi hade stor nytta av passet skogslydnad vi hade förra helgen. Det blir lugnare för både mig och Freddie. Förra tävlingen gick jag in på lydnaden med ambitionen att vi skulle ha kul och få en bra känsla, den känslan tog jag med mig igår in på planen.

Till sist vill jag tacka alla som hjälpt mig på vägen, sökkompisar, lydnadsträningskompisar och alla andra. Utan er så blir det inget resultat.

Annonser