Får man säga nej?

Läser då och då på bloggar och fb att det lärs ut på kurser att ordet NEJ är tabu. En del skyller problemet med hundattacker på detta. Och det är sant att man i klickerträningen inte tränar med positivt straff eller korrigering som det heter på svenska. Men de hundar som jag möter som har utfallsproblem är inte direkt klickertränade. Istället hör man ofta på långt håll en ägare som innan vi hinner mötas sagt åt sin hund minst 10 ggr utan resultat. Jag har nog aldrig upplevt att en hundägare passivt låtit sin hund hålla på och bete sig.

Jag håller kurser i det som kallas allmänlydnad för valpar och äldre hundar och jag har aldrig lärt ut att man inte får säga nej. Däremot försöker jag lära in beteenden som fungerar i vardagen. Den vanliga ”nej”-träningen brukar se ut så att man ställer ut en skål med godis och så får hundarna med ägaren i koppel passera skålen, försöker hunden äta upp godiset ska man säga nej med skarp röst, kanske också peta hunden i sidan om det behövs och en del tycker man ska rycka till i kopplet för att lära hunden att ”Nej” betyder obehag. Vad lär sig hunden på det? En sak den lär sig är att man försöker inte ta godis som ligger i en skål och framförallt inte när någon säger ordet nej. Men många förväntar sig att hunden lärt sig en massa andra saker. Jag brukar fråga vad man vill att nej ska betyda. Ett vanligt svar är ”sluta med det du håller på med”. Har hunden förstått?

Jag ska ge ett exempel: Du har tänkt se en bra film på tv och skulle vilja ha något gott att äta framför filmen. I frysen hittar du din favoritglass och du lägger för dig i en tallrik och tar med den till soffan. När du sitter där och äter och tittar på film kommer din sambo hem och skriker NEEJ! Du kanske tittar dig omkring för att se vad som har hänt men hen står och tittar på dig med sur min. Oj, hen kanske inte gillar att jag äter glass i soffan eller vad är det hen gapar om tänker du? Det visar sig att hen har köpt glassen för att ta med till jobbet dagen därpå och bjuda på. Nu har du ätit upp den.

Hur skulle du kunna förstå det bara genom ordet nej? Du är människa och vet att nej kan betyda olika saker, det kan vara svar på en fråga om vägen, det kan vara svar på om man vill göra något osv. Men att vi tror att hundarna ska kunna förstå att nej betyder ta inte godiset, jaga inte haren, skäll inte på grannen osv, det är väldigt konstigt tycker jag.

Därför tycker jag det är bättre att fundera på vad jag vill att hunden ska göra i olika situationer och lära den det. När vi möter andra ska hunden gå vid sidan, när hunden ser en hare ska den komma till mig, när vi går förbi något ätbart ska hunden be om lov osv. Om något händer som vi inte tränat på kallar jag på hunden och har då lärt hunden att komma när jag ropar. Men en bra inkallning, stadga vid sidan och kanske ett stoppkommando klarar man sig i de flesta lägen. Då kan jag också ta till basrösten och ha en hund som lyssnar när det verkligen gäller istället för ett uttjatat nej som hunden helt ignorerar.

 

Helgen!

I helgen har vi haft goldenkillen Kvatro på besök. Det tar lite tid att få hans förtroende men den här gången vågade han sig in i sovrummet och bjöd på lite gos i soffan. Det är en lättsam hund men han är stor och har päls. Då labbarna bara är att torka av med trasa efter en blöt promenad så fastnar verkligen smutsen på Kvatro. Så nej, det blir nog inten pälshund för min del, kanske en liten cocker då som är lätt att spola av i duschen 🙂

Sabina hade en högtidsstund då hennes älskade uppfödare Lars-Olof kom och hälsade på (med sambo). Det är häftigt att Sabina kommer ihåg efter alla år och kärleken går inte att ta miste på. Hon hade fått vara med i sökskogen på förmiddagen också så hon var rätt trött efter allt ståhej.

Freddie skötte sig väldigt bra i skogen men så har vi tränat många gånger på den platsen. Därför passade jag på att köra påvis där Freddie ska skritta varvat med tomslag. Roligt var att se att han inte bara toksprang första skicket utan letade ordentligt.

I går hade jag aktivitetsdag med min allmänlydnadskurs. Vi började med spår och alla hundarna upptäckte att det fanns ett spår att följa. Däremot orkade de inte hålla koncentrationen men det är inget konstigt. Spår är jobbigare än man tror. Det är roligt att se hur glada och stolta  hussar och mattar blir över deras fantastiska hundar. När vi samlades i stugan efteråt låg alla hundarna utslagna.

Föreläsning med Per Jensen

Igår var jag på en mycket intressant föreläsning med Per Jensen med rubriken ”Ledarskap och dominans eller samarbete”. Trots att Per skrev den här artikeln redan 1983 så är det fortfarande vanligt att nyblivna hundägare får veta att de måste dominera sin valp för annars tar den över. Framförallt på tv är det dominans och ledarskap som gäller. Trist att vi inte kommit längre.

Jag har lyssnat till Per tidigare och blev inte besviken igår. Han är rolig, kunnig och ödmjuk med sin kunskap. Per började med att berätta att de senaste 10 åren har det hänt så mycket inom forskningen på hund och varg att det som står i böcker äldre än 10 år inte stämmer. Det finns inga belägg för att man måste uppfostra sin hund med dominans, tvärt om.

Hunden härstammar från vargar i Kina och de har följt människor i 30000 år. För ungefär 15000 år sedan kom man på att man skulle spara valpar från snälla tikar och började göra ett urval och det är startskottet för utvecklingen från hund till varg. Hunden är det första tamdjuret, först 5000 år senare började människan domestisera får, kor, getter mm. Ingen av de nordamerikanska vargarna har domesticerats utan alla hundar härstammar från de här kinesiska vargarna.

Anledningen till att det blev just hunden som domestiserades är dess förmåga att samarbeta. Hundar är otroligt duktiga på att läsa av andra individer och anpassa sitt beteende efter det. Hundar kan som enda djur förstå innebörden av att man pekar, inte ens chimpanser förstår detta. Det kan t o m räcka att vi sneglar på ett föremål för att hunden ska välja rätt. Hundar har också ”Theori of mind”. De kan tänka på vad en annan individ vet. Ett exempel som nog de flesta hundägare varit med om är att hunden hittar på något bus när de vet att man inte ser dom. Det här är så självklart för de flesta människor men det är faktiskt en unik egenskap. Hundar vill också gärna se vårat ansikte och kan även på en bild avgöra om man är arg eller glad. En rädd hund tittar åt vänster och en glad åt höger. Även hundar kan ”peka” och visa var något de vill ha finns. En hund var så bra på det att medan ägaren var ute gömdes en leksak i en låda som låstes, nyckeln lades i en annan låda. När ägaren kom in så visade hunden först på lådan och när ägaren hittat nyckeln så visade den på leksakslådan. Så att hundar inte kan tänka i flera led stämmer inte alls. Hundar är inte heller dumma utan kan lära sig massor. En genomsnittlig hund kan förstå 165 ord men de finns de som kan fler. Bordercollien Rico kan skilja på över 200 olika leksaker och Chaser som tränats systematiskt kan över 1000 olika. Finns att se på youtube. Till sist så visade Per en helt ny forskning där man fått hundar att samarbeta med varandra och med människor för att få fram en godis från en låda.

Jag blir så ödmjuk inför våra fantastiska hundar, vad de kan lära sig och hur gärna de vill samarbeta med oss. Per menar att hunden blir som man tränar den, tränar man med dominans och är aggresiv mot hunden så skapar man en aggresiv hund, tränar man för samarbete så får man en hund som samarbetar.

Vill du läsa vad Per Jensen skriver mer så har han gett ut några böcker och har en vetenskapsblogg. Han medverkar i Vetenskapsradion på P1 ibland också.

Kursuppstart

Det är lite märkligt att jag alltid startar upp kurser när det börjar bli kallt och ruggigt ute. Men en fördel med det är att man oftast får ha klubben för sig själv. Igår var det uppstart för en allmänlydnads 1:a men det blev mer en försenad valpkurs då alla hundarna är mellan 5 och 7 månader. Det var ett riktigt trevligt gäng och roliga hundar så det kommer bli en rolig kurs. Vi gjorde ”Vem är hunden”, tränade kontakt och inkallning.

Freddie är bra i tassen igen och har fått tränat lite lugna saker som ställande och läggande under gång och lite fjärr. I fjärren jagar han lätt upp sig och då är det omvända lockandet suveränt till att få honom i rätt sinnesstämning. Jag saknar träningskompisen Ulrika med Arvo som råkat illa ut av en lös hund. Tänk om folk fattade vad deras hundar kan ställa till med.

Sivterapi

I helgen har Freddie och jag gått kurs i tävlingslydnad för Siv Svendsen anordnat av Emma Hammar, Hundreda. Det är Emma som lånat ut bilderna. Jag har haft svårt att hitta träningsinspiration och det var huvudorsaken till att jag ville gå den här kursen. Jag har träffat Siv tidigare och var på en clinic för henne tidigare i år och visste att hon är en instruktör som kan få fram glädjen i träningen.  Och det lyckades hon med, med råge. Mina aha:upplevelser från kursen är bl a:

• Varva lugna och fartiga moment i samma träningsakt
• Använd omväntlockande i träningen, inte bara för stadga
• Med 4 grunder kan man lära in alla elitmoment, target, omvänt lockande, lekkarusell och ”gå-runt”
• Lär hunden vad den ska göra om det blir fel
• Lockning är användbart i flera moment
• Testa att göra det svårare, blir det fel är det bara att backa

Men för att ta det från början, efter en spännande bilfärd med blixthalka och felåkning så kom vi fram lite sent men missade bara presentationerna. Det började med teori där Siv visade filmer för att förklara vad hon menade. Kolla hennes blogg, där kan man lära sig massor. Sen hann vi med varsit 10 min pass innan lunch. Jag valde tass-target som jag haft problem med i flera år. Jaha sa Siv, kan han omvänt lockande med leksak, jooo visst svarade jag tveksamt utan att fatta. Ja ta fram leksaken när han stampar på mattan, och se där, urfint tramp och tvärstopp. Jaha vad gör vi nu de 8 min som återstår av passet. Vad sägs om fjärren? Tja varför inte. Det blev skiften stå-ligg-stå och fick fram fina med stilla tassar nästan med en gång. Det här var ju kul!

Efter en god lunch som Emmas sambo lagat (till och med bakat bröd som jag bara var tvungen att smaka en bit av) visade Siv på sin fina malle hur hon får en bra position i fotgåendet. Efter det fick vi prova. Vi fick beröm för bra position och attityd men Siv noterade att fokus blev bättre med leksak men på bekostnad av position, när jag belöna med godis så blev fokus sämre men position bättre. Så jag fick se till att belöna bra fokus med godis och bra position med leksak. Och mer godisbelöning är lekbelöning. Det gav genast resultat. Jag ska även testa det Siv visade med stegförflyttningar att hunden får nagga efter godis i handen som man håller intill kroppen.

 

Sista passet för dagen ville jag ha hjälp med krypet men när jag skulle visa så kröp Freddie perfekt flera meter så det var inte mycket att diskutera. Jag fick en tankeställare att Freddie kanske inte är tillräckligt uppvärmd när vi tränar kryp. Ska prova lite. Istället gav vi oss på skallet och fick testa att låta Freddie sitta på ett bord. Nu hann vi inte komma så långt men jag har en idé hur vi ska träna.

Min galna, härliga 8-åring

Dag 2 hade det förutspåtts minusgrader så vi hyrde in oss i hallen i Arninge. Skönt att slippa sitta ute och frysa. Siv visade lekkarusellen och den går ut på att man varierar leksaker och att hunden ska bli överraskad och inte alltid få det den förväntar sig. Som exempel så tränade Siv apportering med dirigering. Det var ungefär som man tränar in i jaktapporteringen men kul med leksakerna. Freddie valde gärna apportbocken före leksak så där har jag lite att jobba på. Bra sätt att få honom att verkligen lyssna på mig när han är uppe i varv. Det var skoj och jobbigt, jag har träningsvärk i armarna idag efter allt kampande.

Andra passet ville jag ha hjälp med apporteringen, Freddie är lite galen och det blir lite väl roligt att hämta och tugg på apporten när han ska göra ingång. Vi testade att kasta kort och då belöna att Freddie satt kvar med lek och alltså inte hämta. Varvade detta med att lägga apporten bakom honom, gå iväg och säga apport, här fick han ibland leksaken direkt när han var påväg in. Det är kastet som triggar honom och det gäller att bryta förväntningarna och ha en bra belöning som överträffar apportbocken. Sista passet körde vi fjärr igen med skiften mellan sitt och ligg. Gick bra det med med hjälp av omvänt lockande. Varvade den lugna övningen med apporteringen från förra passet. Det här är ett bra sätt att lära hunden växla mellan fart och koncentration.

Nu är jag faktiskt taggad på tävlingslydnaden och ska damma av lk1:an och anmäla till tävling. Någon som vill träna med mig?

Jag kan verkligen varmt rekommendera att gå kurs för Siv, hon är rolig, duktig och otroligt bra på att coacha och få en att växa. Det blev en riktig vitamininjektion av träningslust för min del.

Fortsättning på framåtsändandekursen

Igår var det andra tillfället av 3 på frammåtsändandekursen. Ska jag klaga på någonting så är det att 1,5 timme är lite kort för att hinna diskutera och träna trots att vi inte är så många. Carro är en engagerad instruktör och man vill gärna höra mer 🙂 Trots en intesiv dag med bilen på verkstad för service så lyckades jag fokusera bättre på träningen denna gång. Kunde avancera på egen hand utan att bluddra till det som det lätt blir när inte hjärnan är på. Vi fokuserade på att få Freddie att till varje pris vilja vara still på plattformen och sedan att gå upp på den från ena kortsidan. Jag vill säga att det lyckades bra. Freddie är en steppande labrador, kanske ska uppträda med honom :). Jag har alltid jobbat med att han ska hålla tassarna stilla i ställandet. Den här gången fick jag till det genom att ha många godisar i handen och kunna mata på samtidigt som jag kan tydligt hålla inne med belöningen om en tass rör sig. När jag fick upp honom direkt på plattformen utan stepp började jag kasta godis bakom vid frisignalen för att öka sannolikheten att han kom upp från kortsidan. När det gick bra började jag öka lite på aktivitetsnivån genom att han inte fick frisignalen direkt jag kastat godiset. Det tog några gången men snart gick det med. Jag är mycket nöjd och ska fortsätta träna i helgen. Det känns som att min träningspropp äntligen lossnat och nu bara längtar jag efter att få fortsätta.

Kurs

Jag har under senvintern hållit en valpkurs som är slut på måndag. Idag hade vi aktivitetsdag och det är så roligt att få valparna att arbeta självständigt. Annars bygger vardagslydnaden så mycket på kontakt och arbete hos ägaren men inget går upp mot att se en valp ta sitt första spår och stoltheten hos ägaren att hunden klarade av det.

Jag går själv kurs nu också, började i torsdags. Från att ha varit en flitig kursare blir det inte mycket av den varan nu för tiden. Men nu hade Carro på Norra Stockholms hundcenter en kurs på 3 ggr i framåtsändande. Lagom långt och kul att fokusera på ett moment. Det var 3 avhopp från kursen av olika tråkiga anledningar så vi blev bara 3, vilken lyx. Första gången var det mycket teori vilket var bra, redan där fick jag en sådan där jobbig aha-upplevelse. Tänk vad nyttigt det är med kurs som får en att komma ur sina gamla hjulspår. Carro gick igenom alla grundfärdigheter som är bra att ha när man ska träna framåtsändande. Bl a pratade hon sig varm för plattformsträning. Jag har läst om det men varit skeptiskt, klickerträning blir lätt så himla prylberoende och det kan få mig lite anti. Men jag är nog övertygad och har idag varit och inhandlat frigolit för att bygga några plattformar. Var inne på Mattvaruhuset i Stuvsta och tiggde till mig en rulle gammal balkongmatta som jag ska klä den med. Bild kommer när den är klar. Det som blev dyrt var rullen med matttejp som jag köpte eftersom de var så snälla att ge mig mattan gratis 🙂

Vad har då plattformsträning med framåtsändande att göra. Jo först skapar man ett stort värde för hunden att stå på plattformen. Det blir tydligt när den kan ha alla fyra tassarna på den. Därifrån kan du få hunden att börja röra sig framåt, kanske t o m till nästa plattform. Det blir lätt att få ett bra avstånd. Man kan även sända hunden till plattformen och få den att stanna med nosen riktad bort från dig. Plattformen kan så klart användas till en massa andra moment, fjärren, alla avståndsmoment i freestyle osv.

För övrigt har vi så smått kommit igång med sökträningen och Freddie går bra tycker jag. Oftast bra raka skick, jobbar sig fint ut på tomslagen utan tendens till blindmarkeringar. Det enda som är jobbigt så är det påvisen. Sist kom han på ett nytt knep, dra utav bara h…te, slacka så matte trillar baklänges och då sätta in stöten med ett jätteryck. Mmm, kul.

Jo så har Freddie fått följa med till mitt jobb för första gången. Eftersom kursen är i Aringe så är det praktiskt att slippa åka hem för att sedan ta sig igenom stan i rusningen. Det gick strålande. Freddie är verkligen exemplarisk där, låg på sin filt trots att jag sprang ut och in hela tiden. Ibland kom kolegorna in och undra om han åkt hem för det var så tyst. Tydligen är det mer liv på andra hundar som varit där. Han fick träffa frallan Celeste men tyckte mest hon var konstig. Hon försökte på alla sätt få Freddie att leka men han blev bara mer och mer skeptisk. Freddie är ju en hund som bara leker med hundar han känner väl och den här tyckte han nog var lite konstig och inte begrep hon hans jättetydliga signaler heller. Skönt i alla fall att veta att det funkar med hund på jobbet. Tyvärr tror jag inte Sabina skulle vara lika duktig. När  hon varit med på husses jobb har hon skällt och vaktat och det går ju inte. Ska nog testa någon gång i alla fall.

Intervju

Jag har blivit intervjuad i bloggen till boken ”Apportering till vardag och fest”, den hittar ni här. Elsa och Lena har gjort ett bra jobb med boken och arbetar aktivt med att sprida kunskapen om apporteringsträning med klicker. Det händer massor nu, kollar man på Canis hemsida finns det massor med kurser och så såg jag att Helen Philips kommer till Åre i juli, man blir bra sugen. Tyvärr kommer jag varken hinna eller ha råd i år med bröllop i Canada bl a. Lite roligt är att det är en bild på mig och Freddie som ligger på kurssidan från när vi gick kurs för Helen för 2 år sedan.

Fick en fråga om hur jag gör när jag tränar markeringar själv. Jo jag sätter hunden, går iväg, kastar och så skickar jag utan att gå tillbaka. Anledningen är att jag vill att hunden ska ha fokus på apporten och det kan den tappa om den ska ha koll på mig också. Sen är jag lite lat också 🙂 Jag ser inga problem med det utan snarare en fördel vid att de upphetsande markeringarna inte utgår från min sida. Jag tycker Freddie blivit lite lugnare vid min sida sedan jag började med detta.

Jag har nytt jobb och har nu fått börja ha hundarna på dagis. Det är inte så roligt tycker jag men bekvämt. Förutom att det nu går kennelhosta och eftersom Freddie hostade i måndags har vi fått avstå från träning i helgen. Nu har jag inte hört något alls på hela helgen så jag bedömer honom som frisk. De är ju i alla fall vaccinerade. Jag skulle kunna ta med hundarna till jobbet men att ta Sabina på tunnelbanan i rusningstrafiken är inget jag vill göra. Ja 2 lite större hundar är mer än jag tror mig klara av framförallt som Sabina är den försiktiga typen. Nej nu går de 3 dagar i veckan och det är lagom.

Förövrigt är jag som alla andra väldigt trött på kylan och isen. Det är svårt att träna ordentligt. När jag var ledig kunde jag tillsammans med Ulrika hyra innomhushallar dagtid men nu när man bara har helger och kvällar lediga är det svårt att få tider.

Clinic, effektiv träning med Maria Brandell

Gårdagens clinic med Maria blev inte sämre den. Maria är en instruktör som hela tiden utvecklar och utvärderar sin träning och trots att jag varit på några clinics och kurser med henne och dessutom gått en elitsatsing på ett helt år så har hon nya, spännande saker att lära ut. Grunderna har jag hört tidigare men nu med lite extra topping. Dessutom fick vi se fina ekipage som demonstrerade Marias idéer. Lite kär blev jag i bostonterriern som hade så fint fotgående och var jättehäftig.

Några saker från gårdagen:

• Oavsett träningsmetod, kommer man inte framåt, testa något annat
• Hjälper, ha en plan från början hur du ska fasa ut dom
• Ha slutmålet i sikte
• Viktigt att hunden trivs och är intresserad av träningen
• Viktigt att lära känna sin hunds personlighet och anpassa träningen efter det
• Tänk som en hund och var ödmjuk
• Kriterier i olika miljöer och situationer

Hundens sinnestämning måste man alltid jobba med, en het hund måste man alltid ha koll så man inte drar upp för mycket, en lugn hålla engagerad.

Miljöträning, 1/3 av träningen ska vara momentträning medan 2/3 miljöträning, hur ofta tänker man så och hur ofta har vi inte en hund som inte fungerar som den brukar för att den är påverkad av miljön. Vad ska hunden klara? Skapa en bra känsla i tävlingsmiljön med lätta uppgifter.

Träna mycket på att växla aktivitetslägen, i början får det ta tid mellan momenten. Lägg mycket värde även i stadgemomenten

Punktträna gärna 2-3 moment under några veckor och utvärdera därefter. Oftast blir träningen roligare då för man gör snabbare framsteg än om man småduttar med många saker.

Såklart sas det mycket mer men det här tycker jag var viktigast.

Clinic i lekutveckling med Siv Svendsen

Drömmen för lekglada hundar

Jag har tillbringat dagen i Kungsör och lyssnat på Siv Svendsen som pratat om lekutveckling. Siv är en underbar föreläsare med en stor glimt i ögat och härlig mimik som gör att man precis förstår hur man vill hunden ska känna sig. Jag har fått lite nya träningsidéer och tankar om hur jag ska utveckla sådant vi redan påbörjat. Blir nästan sugen på att börja med tävlingslydnad, det ser så lätt ut när Siv visar 🙂 Det jag saknade med dagen var att Siv skulle coachat något ekipage med en annan typ av hund än bc.

3 saker som Siv poängterade var att det ska vara kämpegöj att träna hund, man ska göra framsteg och det hunden får upprepa lär den sig.

Imorgon ska vi fortsätta med Effektiv inlärning.