You are currently browsing the category archive for the ‘Spår’ category.

Idag var det final för flera veckors förberedande arbete, spårtävlingen gick av stapeln. Det är rätt stor skillnad att vara spårläggare mot att vara funtionär på ett jaktprov. På ett jaktprov jobbar du en hel dag och det är allt. Till den här tävlingen har jag varit ute och lärt mig hantera gps’en, fått genomgång hur man lägger spår, fördelar pinnar, agerar som mottagare mm, mm. Dessutom har jag i omgångar varit ute och provgått mina spår för att jag säkert skulle veta vilken väg jag skulle gå. Det duger inte att komma på att man inte kan ta sig ner mitt i spåret och då gå tillbaka. Kul och lärorikt har det varit och så har jag lärt känna nya trevliga människor. Nu behöver jag inte känna mig så vilsen på klubben längre 🙂

2 spår på vardera 1,5 km hade jag att lägga och klockan ringde 04:15. Jag var inte allt för pigg men ändå är det något speciellt att stiga upp innan solen gjort det samma. Solen mötte jag i mitt första spår och jag väckte upp en del djur som yrvakna for iväg. När jag var klar hann jag med en fika och en smarrig äggmacka som Tessan fixat innan jag skulle vara mottagare på mitt första spår. Men spänning stod jag och lyssna men ingen kom. Faktum är att förarna brutit på båda mina spår, stor besvikelse både hos dom och hos mig. Jag tycker verkligen jag ansträngt mig att lägga pinnar strategiskt så att föraren skulle få bekräftelse på att man var på rätt väg när man rett ut en svårighet. Men faktum var, när jag pratade med dom efteråt att båda hade brutit för dom inte litat på sin hund. Hundarna hade gått rätt men förarna blivit osäkra. Tråkigt men något att ta lärdom av.

Freddie, som fått hänga med fick komma ut och lufta sig och jag passade på att lägga ut ett litet minisök i den besvärliga terrängen. Efter det fick han vara med och mingla med domare och övriga funktionnärer. Jag åkte tiill klubben för jag ville se alla momenten som ingår i en brukstävling. Där träffa jag Toni som tävlade med Noa. Vi gick på kurs tillsammans hos Jenny Hamring i våras. Det hade gått bra så det blev spännande att följa dom under dagen. Nästa moment var uppletande och det var så härligt att se Noas glädje. Full fart hade hon och alla 4 föremål var hittade på 2 min och 8 sek. Härligt att labradoren visade vart skåpet ska stå. Nästan full poäng blev det också. Bara en liten malletjej slog den tiden med 2 sek. Efter en god lunch ville jag gärna se lydnadsmomentet också trots att paltkoman infann sig. Toni och Noa gjorde bra ifrån sig där också och jag gissar på en bra placering om inte vinst. Det orkade jag inte stanna och vänta på utan åkte hem och sov i 3 timmar. En rolig dag har det varit och jag gör gärna om det.

Noa och Toni, glada och nöjda!

Igår blev det tokigt. En mobiltelefon glömd på jobbet gjorde att jag gick hemma och var besviken över missad träning och Maria satt i Vårsta och undra vart jag tagit vägen. Jag gick en långpromenad istället med hundarna och sedan fick Freddie göra linjetag mot ett målområde. Har faktiskt bra mark för det utanför dörren. Jag la dummies längs ner vid Örbyleden och så fick Freddie först ett kort avstånd över ett dike. Sen backa vi och det kom störningar i form av högt gräs, buskar och sist gångvägen. För det mesta gick det rakt men ibland far Freddie iväg mot en störning. Då fick han sitta och begrunda en stund innan vi gjorde om. Avslutade med att träna ut på avstånd och en trippelmarkering i det höga gräset. Hemma i köket påbörjade vi momentet sitt-från-ligg. Svårt men kul och lite klurigt. Middag fick jag äta själv och sedan åkte jag in till stan för att träffa en kompis jag inte sett på länge och kolla på Niklas och hans band som spelade. Det var jättekul och blev senare än planerat. Man borde helt enkelt ta sig tid med att gå ut och träffa kompisar oftare. Hunderiet kan inte vara hela livet. Bodies myspacesida hittar ni här (Bodies är Niklas band). Dom åker föresten till Skotland och spelar på onsdag. En liten miniturné.

Aika blev i tisdags skrämd av 2 lösa schäfrar i Solna och försvann springande mt Essingeleden. Har du sett henne så hör genast av dig till Sigrid. Uppgifterna hittar du här. Mina tankar går till Sigrid och hennes familj. Det måste vara fruktansvärt att ens hund försvinner på det där viset. Håller alla tummar för att hon hittas välbehållen.

För egendel är jag också lite orolig då Sabina lämnades in på Bagis i morse för att ta bort den trasiga tanden. Det är alltid oroligt när hon ska sövas. Skönt är att Sabina bara tycker det är toppen att gå till veterinären och tittar inte ens åt mig när sköterskan går iväg med henne. Gullegumman.

Vilstpåret gick itne bra igår. Hon betedde sig väldigt underlig. Klarade vinklarna och återgången men tappade på raksträckorna. Det var som att hon hade svårt att fokusera. Långsamt gick det också. Med lite hjälp hitta hon sin skank efter 45 min spårande och var då så trött att hon inte orkade ta den. Inte likt den damen som säkert är besvärad av sin tand, mer än jag trott. Vi får komma igen när karensen är över.

Ett slitet uttryck från programmet Lorry men det passar så bra ibland. Den här veckan ska Sabina opereras och gå viltspårsprov, jag ska förbereda mina spår och så ska jag lägga spåren på söndag. Däremellan ska jag hinna träna Freddie, jobba och försöka vara en god mor som förser barnen med näringsriktig mat och rena kläder. Det är tur att barnen även har en god far. Det gäller att ta tillvara de stunder man får över helt enkelt och planera väl.

Mornarna ägnas åt momentträning och eftersom Sabina just nu är mer intresserad av att leta äpplen så får Freddie mera träning. Vi börjar få kläm på ingångarna och har kollat av de explosiva starterna. Dom är som väntat inga problem och kan genast pricka av. I eftermidag har jag provgått mitt ena spår och märkt upp upptagsrutorna på båda spåren. Åkte förbi en helt perfekt plats att träna vatten på. Både öppet vatten och massa vass. Jag hade grävt fram en övning för att få Freddie att simma rakt ut på linjetaget. Jag skickade rakt ut och så fort han gav sig av kastade jag en boll utår. Den första hamna för långt ut och drev snabbt i i vassen. Nästa gick bättre och snart hade jag en hund som hade fokus rakt ut. Vilken lycka för Freddie tennisbollar i vatten. Efter det slängde jag ut dummies i vassen som Freddie fick söka efter. Då hittade han den förlupna bollen också. Avslutade med en dubbelmarkering med änder och det var inga tveksamheter idag. Hoppas att det bara var lite skojiga övningar som behövdes för att få osäkerheten att släppa. Så här ska vi fortsätta. Sabina fick inte bada för hon satt och gaffla i bilen hela tiden när Freddie tränade. Hon hade ändå badat i vattenpölarna i skogen.

Imorgon går Sabina sitt viltspår, det ska bli skoj.

Imorse hade vi genrep inför kursen 🙂 Freddie fick prova på bli i alla 3 positionerna och det gick bra. Tror faktiskt vi därmen kan bocka av alla grundfärdigheter vi skulle kunna till helgens kurs. Shejpingutmaningen skippar jag däremot, måste ha tips på hur jag ska gå vidare. Testade av gå-med-fokus och backa också. Testade att backa vid låg kant och det var inga problem, men Freddie är så exalterad över detta moment att han låter. Då blir det paus. Sabina skulle ha kört externbelöning med det blev ingångar, halter och svängar istället. Det gick så bra så. Testade av läggande under gång och det gör Sabina fortfarande 10 p mässigt 🙂

På eftermiddagen hade vi ett återbesök hos veterinären inbokat. Det såg fint ut och om en vecka får Freddie bada, hurra! Jag vill nämligen testa av vatten en sista gång om jag ska anmäla honom till jaktprov. När vi ändå var halvägs till Gålö åkte vi dit så jag fick provgå mitt andra spår. Det var inte alls det som förevisats mig så jag fick improvisera lite. Sabina fick sedan gå spåret i 200 m, men hon gick bara 50 m och la sig sedan och rulla. Fy va sur jag blir och besviken. Hon kan ju spåra men saknar motivationen. Sen ska man inte visa att man blir sur men det är svårt. De här gången band jag upp Sabina och gick och hämtade snörbollen som jag dinglade med när jag kom tillbaka. Fattar hundar sådant? Någonstans har det blivit så att hon tycker att det löser sig ändå och hon behöver inte anstränga sig. Vi åkte bort till andra spåret för jag vile hitta pinnarna Fran missat. Blir så nervös att det ska ligga något kvar i spåret på tävlingen. Freddie fick följa med och hittade slutpinnen. Jag ska kanske spåra men honom ändå :). Sen gick vi baklänges med hjälp av GPSen och jag hittade den andra. Det blev en skön eftermiddag i det fina vädret. I helgen är det klickerTränarutbildning. Det ska bli jättekul. Jag har kokat kycklinghjärtan och torkat blodpudding att ha som träningsgodis.

Lina undrar hur jag hinner med all denna träning och det är kanske andra som undrar också. Kan väl säga att städning och trädgård inte står högst på min lista. Sen har jag en snäll familj också och barn som i det närmaste sköter sig själv. Men framförallt måste man tycka det är kul att träna hund, det får inte bli ett tvång. Då hittar man tiden. Jag har en bra rutin på morgonpromenaden då jag nästan alltid tränar 5-10 min. Jag går upp kl 6 för att hinna med träning och promenad innan jobbet. Oftast blir det 1-2 kvällar i veckan som jag kör ett längre pass och så något på helgen. Träningsfria kvällar får jag passa på att tvätta, handla och andra tråkiga måsten.

Inspiration att träna får jag av underbara träningskompisar, att åka iväg och träna med andra är mycket en social grej och vi har alltid kul och trevligt. Sen så blir det så att tränar man lite varje dag och med en långsiktig planering gör man framsteg och det sporrar till mer träning. Så mitt tips är, hitta de små stunderna i vardagen, skriv en planering, gärna dag för dag så man inte behöver fundera så mycket på vad man ska träna och se till att skaffa bra träningkompisar.

Jag har börjat ett nytt projekt på jobbet och sugits in i en virvel av möten och saker som ska göras. Kvällarna har ägnats åt hundträning och då blir bloggen lidande. 

I tisdags träffade jag Anna med Kvatro och Frida. Vi började med lite klickerträning i kohagen men det var ingen bra miljö för mina hundar, Kvatro grejade det bättre. Han är så härligt fokuserad på matte den hunden. Sabina ville helst nosa, det är ju rena hundtoaletten som vi tränade på. Förskte träna rutan men Sabina trampade inte ens på musmatan utan apporterade direkt. När vi sedan stod och funderade på vad vi skulle göra så gick hon in i rutan utan target och jag var snabb att belöna. Kanske ska jag köra så i alla fall från nära håll och öka avståndet. All skålträning har gjort att Sabina har rätt bra koll på vart i rutan man ska vara. Freddie skulle träna stå-framför men han var alldeles uppvarvad av miljön. For mest omkring och dök sedan ner i en grästuva och hitta en trasig tennisboll. Sen var det helkört med träning. Vi försökte använda bollen som belöning men det gick inte alls. Freddie vill bara ha bollen och kan sitta och stirra i timmar käns det som. Effektiv träning blir det i alla fall inte. Vi gick över till apporteringen och då fick bara Kvatro och Freddie vara med. Vi la ut ett sök i en skogsbacke och dirigeringsapporter i en dunge. Gick lite på linje och sedan fick hundarna turas om att jobba. Jag fokusera stadga och fotgående. Freddie knallade en gång när Anna skicka Kvatro på sök men han kom tillbak när jag kallade på honom. Skönt att jag inte behöver vråla för att han ska komma utan det räcker med en vanlig inkallning. Fick sedan hjälp med att försöka lura Freddie att knalla på markeringar men den gubben gick han inte på fast jag nös, knöt skorna, lossades titta på en annan hund osv. Ska försöka göra samma sak i par med en annan hund. Kvatro var rolig att se, vilken skillnad sedan i somras. Bra jobbat Anna. Han sökte bra och länge utan att fråga eller syssla med annat. Dirigeringarna gick också kanon.

Igår skulle vi träna sök men det blev inställt i sista stund. Jag bestämde mig för att testgå mina spår och fick med mig Fran som sällskap med Tindra som provhund. Perfekt att jag fick träna på att lägga ut spårpinnar och kolla mottagningen. Det var roligt. Medan spåret låg fick jag hjälp att träna sökrullemarkering med Freddie. Stackars Fran måste ha ont i armarna idag efter allt kampande. Tack snälla för hjälpen. Tindra var fantastiskt duktig och tog sig igenom spåret med bara en missad pinne. Helt otroligt för det var inte lätt och jag stötte ihop med en råbock när jag la spåret. Hade tänkt att gå det andra spåret och låta Sabina spåra en bit men det blev mörkt och jag var trött. Får ta det en annan dag.

Klickerträningen går bra och stå kvar på 20 m gick vägen idag. Bara tiden kvar. Att stå framför och titta framåt får jag nog klura hur jag ska lösa, ska testa Annas tips att träna huvudet framåt när hunden ligger ner. Sabina är härlig nu, pigg och glad och går fot som på gamla tiden. Inkallning med ställande gör hon jättesnyggt och samma med fjärren.

Jag ska vara spårlägare på en tävling om några veckor och har idag varit på genomgång inför det. Massor är det att tänka på men det ska bli jättekul. Jag kommer lägga 2 spår och vara mottagare på ett av mina egna. Vi fick provgå ett spår med GPS och så åkte vi runt och titta på allas upptagsrutor och slut. Gott fika och grillkorv på slutet gjorde det hela till en mycket trevlig dag. Hundarna skulle få följa med men på morgonpromenaden träffa vi Olle med matte som tyckte hundarna kunde vara där istället. Det var ju bekvämt så jag tackade ja. Det var 2 övergalda hundar som mötte mig på eftermiddagen. Freddie är ju väligt mattig och hade varit orolig och stått och gnällt vid grinden, hittat och bitit sönder 3 bollar och Sabina hade smaskat i sig ett gäng äpplen.

Igår var jag iväg till Västeräng för att spåra med Sabina. Vinden var inte med mig så jag fick lägga spåret där det sprungit lite hundar. Först var hon nosig och kissig och ville inte spåra alls eller så begrep hon inte vad hon skulle göra. När jag gick i spårets riktning tog hon det och spårade fint, ringade lite vid första vinkeln men vid den andra fortsatte Sabina bara rakt fram en bra bit. Jag gick upp mot spårslutet för att hämta leksaken och nu tog Sabina spåret igen, spårade förbi och fortsatte med stor envishet där jag gått tillbaka. Knasfia. Jag tror helt enkelt det är för mycket störning på ängarna. I veckan ska jag provgå mina tävlingsspår och då ska hon få spåra delar av dom innan vi ger oss på ängen igen.

Medan spåret låg fick Freddie träna lte apportering. Jobbade med dirigering och dubbelmarkeringar som fick ligga medan dirigeringarna togs in. Lite svårt var det nog så vi får träna mer.

Igår var det en härlig kväll. Jag hade bestämt träff med Fran och Jessie för lydnadsträning och spår. Jag kom lite tidigare och hann med en hel del medan planerna var tomma. Freddie fick köra igenom framförmappen, ingång, stå, sitt, ligg. Fokus låg på att göra honom repititionsklok och det går bättre och bättre. Av någon anledning är sitt väldigt svårt att upprepa. Det blir gärna ingångar och att backa sittande. Ett annat litet problem jag har med just sitt är att Freddie gärna när han provar sig fram sätter sig i 90 graders vinkel från framförpositionen. Struntar jag i att belöna detta sitt så provar han allt annat igen och blir mer och mer frustrerad. Belönar jag så befäster jag ju sitt i 90 graders vinkel. Nu löser jag det så att jag belönar detta sitt och så vrider jag mig själv medan jag belönar och då brukar det bli rätt. Ingen bra lösning med enda jag kommer på just nu.

Freddie fick träna hoppet också och jag kunde flytta mig själv ett steg sidledes. Testa också att belöna redan när han var i själva hoppet, innan han var framme vid targeten. Det är ju hoppet jag är ute efter. Avslutade med att bli sittande och kom upp i 9 stegs avstånd. Variera antal gånger jag gick ifrån innan Freddie fick frisignal. Så klart så pausade vi ordentligt mellan momenten då Sabina fick jobba. Hon fick värma upp med ingångar och så testa jag av hoppet som funka perfekt. Fick hjälp av Fran med rutan och kom fram till att det går med en repetition utan target mellan de som har target men inte 2. Då visste inte Sabina vart hon skulle. Jobba från ca 4 m och flyttade mig runt rutan. Sabina blev fort trött i huvudet och det fick räcka så.

När vi tränat färdigt åkte vi till Västeräng och la spår. Jag la ett ängsspår men det hamnade mitt i gångståket där alla rastar hundar. Jag tänke mer på vinden än störningar. Det gick inte alls. Sabina hade fullt sjå att nosa och kissa. Testade med Freddie och gick på där Sabina inte gått men det funka inte alls. Han söker sig fram och när linan tar emot kommer han genast in till sidan. Ska han lära sig spåra på mitt sätt krävs det en del jobb och att han får spåra i koppel till att börja med. Eftersom vi redan håller på med sök, jakt och lydnad får det vara så länge.

Jessie och Fran hade lagt spår i en hästhage och när Olivia skulle spåra fick hon extra störning. Först så rullade sig en häst i spåret och flyttade på spårpinnarna. Sen under spåret blev dom nyfikna och kom och kolla vad det var för typer i deras hagar. Både Jessie och Olivia höll sig coola och spåret gick jättebra, snacka om störning. Nu är det dags för tävling tycker jag.

Imorse fick Freddie repetera ingångar och det gick inte alls. Antingen så stanna han på halva vägen eller så gick han hela vägen runt. Att frishejpa ingångar är väldigt svårt. Det är dags att ta tag i klossträningen. Backa gick bra tillslut. Freddie har stora förväntningar på kampbelöning och kommer inte den fram fort nog så börjar han låta. Då bryter jag direkt och det blir tråkpaus. Efter 2 sådana pauser kunde han koncentrera sig och backa 9 steg rakt och klarade vinkeln 2 ggr av 3. Veckans mål är att bli klar med det här momentet. Det innebär 20 steg rakt + vinkeln.

Så var det dags att hoppa i selen igen och börja jobba. Jag värmer upp med att blogga lite 🙂 Känns faktiskt skönt att komma in i vardagsrutinerna igen. Helgen har tillbringats på landet och i lördags besökte vi Malmköping där det var bondens marknad. Massor med härliga, nyskördade grönsaker fick vi med oss hem och ost från Jürss. På kvällen blev det skördefest. Resten av lördagen vräkte regnet ner så vi spelade spel och passa på att städa på vinden.

Igår regnade det bara lite grann så jag passade på att lägga ett spår åt Sabina. Medan det låg till sig fick Freddie träna på läxan att stå framför mig med svansen mot mig. Det gick rätt bra trots att jag glömt både klicker och snörboll. Vi är snart klara med det momentet också. Faktum är att jag tycker Freddie jobbar mer fokuserat och koncentrerat när jag bara belönar med godis. Samtidigt måste Freddie lära sig att jobba bra även om det är mer frestande belöningar. Vi kämpar på. Sabina var spårsugen och satte igång att spåra redan i kopplet på väg till spåret. Hon tog det bra men jag hade lurat till det genom att gå spåret genom husses svampställe för att se vad som skulle hända. Och mycket riktigt slog Sabina om till kantarellletning. Som tur var fanns ingen svamp kvar och jag fick henne på spåret igen. I vinkeln vindade Sabina och då stanna jag bara och höll emot. Sabina förstod inte varför och tappade sugen helt. Efter en stund visade jag på marken och då körde Sabina igång igen och spårade sedan nogrant och med bra fart. Det märks att man måste spåra ofta för att hålla igång och jag ska fösöka komma iväg någon kväll den här veckan också.

Klickertränarhelgen närmar sig med stormsteg och väder och sjukdom har gjort att vi kommit av sig. Nu ska jag skriva en plan för dagarna fram till nästa helg där vi tränar 2 moment varje morgonträning och gärna ett på kvällen också. Imorse repeterade jag ingångar och så träna vi backa utmed ett staket. Freddie klarar många steg och även vinkeln. När han gjorde ett bra jobb kom snörbollen fram och sedan gick det inte så bra. Freddie glömmer vad han ska göra och börjar låta och då bryter jag. Svårt det där. Sabina fick träna ingångar fårn lite avstånd och sedan fjärren. Ville först varken lägga sig eller sätta sig. Jag var envis och gjorde om och helt plötsligt trilla poletten ner och jag fick snabba lägganden och uppsitt. Kan det ha varit de hemlagade köttbullarna som triggade henne. Bättre belöning alltså. Vi avsluta med rolig kamplek där Sabina var på hugget och hoppa efter bollen, kul.

Nej nu får jag ta tag i jobbet igen.

Idag duggar det bara lätt så jag passade på att lägga ett nytt spår åt Sabina. Idag så starta jag med en lång raktsträcka genom blåbärsris och över lite berg. Första vinkeln var på ett berg och där virra Sabina bort sig. Min taktik var att förla med när näsan är nera men stanna när Sabina står och vädrar. När hon inte fick mer hjälp en så stod hon en lång stund och funderade och åt gräs. Jag gjorde ingenting. Sen samla jag ihop linan och då fick Sabina fart igen och gick resten av stpåret med 2 vinklar till utan några som helst problem. Skönt att jag kom på det här innan jag gjort henne hjälpberoende.

I förrgår fick båda hundarna träna vattenmarkeringar. Freddie fick 2 enkla och sedan en dubbel på samma ställen. Det var långa avstånd och efter att ha simmat 2*75 m var den andra markeringen difus. När jag sa jaa utan hjälp gick Freddie tveksamt i vattnet men jag ok:ade och då simma han över vattnet. Han betedde sig lite lustigt och gick upp på land och for iväg upp i backen och försvann. Men Freddie kom fint när jag visslade och sedan kunde jag lätt och snabbt dirigera honom rätt. Sabina fick 2 kortare som hon hämta utan problem.

Just nu känner jag mig väldigt frustrerad. Freddie har senaste tiden slutat vara repititionsklok på vanliga beteenden som sitt. Just sitt har jag tränat fri-signalen på och jag tror det är det som är boven. Jag har glömt träna vanliga sitt och nu blir det så att Freddie bjuder sitt, sen flamsar han runt, backar, gör ingångar, sätter sig men reser sig genast eller sätter sig i 90 graders vinkel från mig. När han inte får något klick så börjar Freddie låta. Tidgare har jag haft överseende men nu känner jag att jag inte vill befästa mer ljud så idag har jag konsekvent avbrutit träningen och tagit paus när Freddie böjrar låta. Just nu har vi lång paus, hundarna är inne och jag sitter på trappen. Igår hade vi i alla fall framgång med backa vid sidan och Freddie backar några steg med mig. I början har han backat sittande men nu börjar han stå upp. Där är han repititionsklok minsan.

Sabina har fått spåra. Igår la jag ett rätt lätt spår i blåbörsris och ljung med flera vinklar. En gång kom Sabina av sig i en vinkel men tuffade annars på. Jag ville kolla status eftersom det var ett tag sedan vi spårade sist och idag gjorde jag det svårare. Starten gick över en liten äng med högt gräs. Första vinkelt fortsatte Sabina rakt fram in i buskarna. Så länge hon hade nosen i backen låtsades jag inte om något men när hon stanna och åt gräs tog jag tillbaka henne till spåret. Andra vinkeln gick bra men sedan så snurra hon till det igen. Nu gick Sabina en lång sträcka som om hon spårade. Drog bestämt i linan och nosen i backen. När hon till slut stannade och vädra gav jag upp, kopplade henne och vi gick raka vägen hem. Sabina är en latmask och det här att hon får hjälp gör att hon inte behöver anstränga sig. Jag ska bli nogran med att inte föra tillbaka Sabina till spåret utan tappar hon bort sig är det slut. Imorgon får det bli lättare terräng och inte så många vinklar så får vi se hur det går. Skönt att det är spårväder igen.

augusti 2022
M T O T F L S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Blog Stats

  • 120 945 hits

Kategorier

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 321 andra följare

Blogkeen

Labradorerna Sabina och Freddie