Men nu är det väl vår ändå!

Valpar börjar dyka upp hos vänner och bekanta, plötsligt tittar solen fram och värmer så man får ta av sig jackan, dikena börjar bli gula av tussilago och jaktträningen kommer igång på allvar. Peter fick igår hem lilla Cobber. Om honom kan ni läsa på Jill & Peters hemsida. Honom är vi väldigt spända på att få träffa. Vi hade födelsedagsmiddag igår för Filip som fyller 14 år på onsdag. Det grillades för första gången i år och sedan spelade vi singstar till 2 på natten (sommartid).

Som tur var så hade vi bestämt att träffas i Ågesta först kl 12 vilket gjorde att man fick en mjukstart. Det var Jaana med Milou, Lena med Brave och Plexus, Kristina med Hero och Maria med Nova. Efter en kylig och disig morgon var det nu varmt och skönt så vi blev sittande länge i solen innan vi satte igång med träningen. Bra för hundarna att få lugna sig. Vi började med lite walk-up utan kast men med en hund som blev inkallad från linjen. Det räcker bra som störning än så länge. Vi dela up oss 2 och 2 och Kristina och jag gick och la ut 5 dummies på var sida om det stora fältet. Tvärs över rinner en bäck vilket gör att man kan variera svårighetsgraden på linjetaget lätt. Sen skicka vi varannan gång och jag började med Freddie och skickade från kanten av bäcken så han fick starta med ett hopp. Trots det höll Freddie en rakt fin linje hela vägen. Sen skicka jag åt varannat håll och ökade avståndet. Sista apporten blev upp i skogen där bara en återstod. Den fick Freddie jobba lite med men han håller så fint i vind och lyssnar på min söksignal. Både Hero och Freddie hade en lustig stil när dom hoppa över diket. Det gällde ju att inte tappa fokus så det var svanhalsar och snubbel då dom inte tittade nedåt och på vart dom skulle sätta tassarna. Jag är jätenöjd med Freddies arbete idag. Det var raka skick och inga tendenser till att vilja byta apport vilket jag oroat mig för. Inte heller hindret gjorde att han tappa kursen.

Efter arbetet gick vi upp och satte oss och fika och titta på Lena och Maria som fortfarande jobbade. Ja hundarna jobba såklart också. Även här var jag mycket nöjd med Freddie som tittade intresserat men lugnt på var som hände. Inte ens när Maria kastade 2 dubblemarkeringar till Plexus och vi satt själva med de andra hundarna var han nämnvärt påverkad utan låg ner och tittade upp ibland. Efter avslutad träning satt vi länge och fikade och prata om allt som hänt under vintern. Så mysigt att man kan sitta och njuta i solskenet igen och bara vara.

Freddie verkar också nöjd med dagen. Han har någon lustig föreställning om att han ska få mat när han kommer hem efter arbete vad än klockan är och far runt som ett skållat troll. Men när han äntligen fått festa på oxbringa ville han inte gå ut på kvällspromenaden. Han parkera sig i soffan och vägra resa sig. När vi tvinga honom gick han med slokande svans. Konstigt, det har aldrig hänt tidigare. Bara han inte har ont någonstans.