You are currently browsing the monthly archive for april 2007.
Tack Jill för hälsningen. Dagen började med frukost och hundar på sängen. Hundarna får ju inte vara i sovrummet längre men tar tillfället i akt när man fyller år. Riktigt mysigt att få dra sig lite med morgontidningen medan Vanessa tog hand om morgonbestyren med hundarna.
Freddies svans var värre igen och när jag ringde och boka tid för höftröntgen (äntligen) så passa jag på att fråga. Fick bassning för att jag gett kortison, det ska man tydligen inte laborera med på egen hand. Det var anledningen till att Freddie kissat på sig 2 ggr också. Nej medicinen är att vila och inte alls gå promenader så idag har han bara fått gå utanför dörren i koppel. Passade på att träna lite med Sabina när jag hade henne själv. Det blev ingångsträning och när jag tog fram bollen och belöna med så fick vi riktigt bra flyt.
Vi har haft lite släkt här på fika och hundarna passar på att tigga bullar. Tänk det gör dom bara när min mamma är här och hon hade tagit med hembakta med tanke på Sabina. Snacka om bortskämda hundar. Nu ska vi grilla och ha en lugn kväll. Vädret känns inte så inbjudande för att gå till brasan så det blir nog en film på tvn.
Ha en trevlig Valborg!
Ikväll har vi varit valpvakt åt Cobber. Det gick hur bra som helst. Sabina och Cobber fick hälsa ute på ängen och när Sabina visat att det är hon som bestämmer och Cobber accepterat så var det inte mer med det. Freddie vill bara busa så man fick hålla efter lite, men Sabina gick också in och bröt när det blev för vilt. Ibland är det bra med en polis i familjen :). Cobber är en helt fantastiskt lättsam valp. Väldigt lugn, när jag knappa på datorn så sov han på mina fötter. Han fatta direkt att man går ut genom altandörren och ställde sig och gnydde vid den när han var kissnödig. Otroligt att en så liten valp redan är rumsren. Freddie fick vi springa ut med en gång i kvarten och aldrig att han sa till. De var faktiskt lite tråkigt när Jill och Peter skulle hämta Cobber.
Freddies svans är föresten nästan bra nu. Men i morse hängde den fortfarande och eftersom jag var trött så åkte jag aldrig iväg till KM. Man orkar inte flänga runt hur som helst. Det blev en kortis med hundarna i koppel och sedan tyckte jag Sabina kunde motionera medan jag tränade in tekniken med chuck-it. Fick till riktigt långa bollar och Sabina markerade bra varenda gång. Va synd att hon blir trött så fort för när hon väl jobbar är hon väldigt duktig. Hon ska i alla fall få tävla om 2 veckor för vi har kommit med på vilstspårtävlingen i Näshulta. Freddie kom inte med men han ska få gå ett rörligt prov istället. Det ska bli skoj och jag tror jag ska försöka lägga ett spår nästa helg så Sabina får träna lite.
Tilbaka igen efter några mycket givande dagar i hundens tecken. Började med klickerkursen i onsdagskväll och direkt från den ner till Vadstena för att vara funktionär på en jaktträningskurs för far och son Bettingsson. Just nu vet jag inte vem som är tröttast, jag eller Freddie. Är lite avis på honom som ligger utstäckt i soffan och sover. En annan måste ta hand om tvätt och jobba i trädgården. Freddie har fått vattensvans och håller sig lugn vilket är rätt skönt. Han verkar inte lida så mycket av det utan är lika glad som vanligt. Ska försöka mig på en sammanfattning över allt vi gjort och som jag lärt mig.
Onsdag: På eftermiddagen kom Fransan över med lilla Aska. Oj vilkden söt liten tjej hon är men ganska självständig och väldigt trygg i sig själv. Trots ny plats så tog hon för sig och brydde sig inte om att vi gick iväg. Här gäller det att jobba mycket med kontakten och förstärka att matte är bäst i världen. Ska bli spännande att se vad det blir av den damen. När dom åkt fick jag sätta fart att packa bilen och åka iväg till Knivsta för klickerkurs. Med allt jag hade i huvudet så var jag helt oförbered på vad jag ville göra men kom raskt på några saker jag ville jobba med där man behöver medhjälpare. Men Maria, som är suverän på att styra in en på andra saker förslog att vi skulle fortsätta med stadgeövningarna med bollen. Och det är klart att ma nska bygga på det man tränat tidigare istället för att hela tiden påbörja nya saker. Känner också mer och mer att jag nog ska strunta i lydnadsmomenten ett tag och träna de jaktliga bitarna jag behöver. Vi fick jobba med Elisabeth och goldenkillen Liston. Med Freddie började vi med övningar där jag vill att Freddie inte ska buffa med nosen mot fickan efter klicket. Det gör honom ofokuserad och vi har svårt att få flyt i träningen. Med stöd och hjälp från Maria så fick vi till det riktigt bra. Till slut kunde jag droppa godiar runt Freddie och plocka upp dom igen utan att han ens tittade på dom. Men när Elisabeth skulle kasta en godis förbi nosen på Freddie så fånga han den i luften. Liston fick träna på att gå fint förbi godisskål som jag gradvis gjorde mer och mer lockande. Han har problem med att han kastar sig ut i kopplet och det ska Elisabeth försöka jobba bort. Freddie fick fortsätta med bollen och Maria kom och hjälpte mig sätta kriterier och inte göra det för svårt. Till sist kunde jag först busa med bollen och låta Freddie springa direkt jag kastade för att nästa gång inte säga ok direkt och att han då satt kvar. Suveränt för att få honom att behärska sig även när han är uppvarvad. Det var riktigt skoj och lätt att avancera när man väl höll på kriterierna. Freddie hade nog roligt han med som fick jaga så mycket boll. Efter kursen åkte vi via Södertälje och hämta upp Helene och Pint. Grabbarna småmuttra mot varandra men vi tyckte in dom i buren och där kom dom till ro. Dom är otroligt lika Freddie och Pint både till utseende och sätt. Båda är lite obekväma med andra hundar men utan att det går över till att dom börjar bråka. Efter ltie felkörningar (som vanligt när Helene och jag är ute och åker) hitta vi fram till Medhamra gård där Peter hittat ett suveränt fint ställe vid Vätterns strand. Där väntade Jill och Peter med ost, kex och vin. Sen satt vi och prata till halv 2, tänk vad tiden rusar iväg så vi var inte allt för pigga när vi skulle gå upp.
Torsdag: Saming på Naddö hos Bitte och uppdelning i grupper. Jag fick vara i novice-gruppen och det visade sig vara väldigt bra för det är just den viktiga grundträningen vi behöver lära oss mer av. Som funktionär var man hela tiden nära Jamie Bettingson och kunde höra allt bra han sa. Men samtidigt var jag rätt glad att jag inte gick med hund för hans metoder var tvärt emot klickerträningens principer. Det gick ut på att först fick hunden utföra en öving den inte kunde eller visste vad den skulle göra och så korrigerade man och såg till att det blev rätt. Det som var bra var att han inte lämnade ekipaget förän hunden och föraren förstått. Han använde samma princip på förarna som aldrig fick veta iförväg vad övningen skulle gå ut på. Jag tycker att det skapade en osäkerhet och man märkte hur förarna blev hämmade och vågade inte ta egna initiativ. Därför fick dom också skäll när dom inte stöttat hunden när den jobbade. Hundarna blev också rätt passiva vilket säkert var meningen. I alla fall var övningarna mycket bra och det var faktiskt farsinerande att se förändringen under dagen. När vi startade så kunde flera hundar absolut inte gå fot eller sitta still utan dom for omkring som yra höns med frustrerade förare efter sig. Mot slutet av dagen satt alla snyggt och prydligt vid föranas sida och nästan ingen knallade. Jamie började med enkla fotövningar med vändningar, stopp, lämna hunden, inkallning från linjen osv. Sen fick dom lära sig stoppsignal den hårda vägen och att hoppa över hinder. Här ska man tänka på att alltid tala om för hunden att den ska hoppa. Det är viktigt att lära hunden ett ”över” kommando. Jag ska träna det med Freddie, ska bara hitta ett lämpligt staket. Efter lunch där jag lät Freddie komma ner och svalka sig lite bytte vi område. Freddie hade för övrigt fått bada och komma ut tidigare genom Jills försorg, tack snälla för den hjälpen. Det är alltid lite oroligt när man har hunden i bilen och solen steker. Som funktionär kunde man inte komma ifrån alls under passen.
Nu blev det lite mer apporteringsövningar och att lära sig att markera som förare. Vi kastade bakom och framför och man skulle lära hunden att vända om snabbt. Såna här övninga rär roliga för det gäller att hänga med och inte gå och sova. Det blev dirigeringsövningar där vi kastade ut dummies, sköt på dom och skrekt ”rabbit down” med inlevelse. Det funka bra och även otränade hundar fattade att det fanns något att hämta där ute. Sidodirigering tränades också och här tyckte Jamie att man skulle springa ut och ta emot hunden där den skickats ifrån för att den skulle få en rak linje tillbaka. Inte så dumt alls faktiskt. Han visade också hur man kunde gå vidare i övningen med hjälp av Fudge som var dagens stjärna. Inget direkt nytt med helt ok. Tänkvärt är att man inte behöver göra lång-långa sidodirigeringar utan man lär hunden springa 50 m, sedan frågar den eller man blåser stopp och skickar den på ytterligare 50 m det behövs. Sen fick hundarna träna närsök med tennisboll i en grästuva och det var väl som vi gör och till sist visade han hur han tränar unga hundar. Jamie kallar dom puppies men dom är ca 8 månader. Det var fotgående och stadga som tränades.
Efter det här var vi rejält trötta. Freddie fick komma ut och vi lyssnade på genomgången. Jamie skällde lite på förarna för att dom inte tränat basen tillräckligt och att han därför inte kunnat göra de övingar han tänkt sig. Men han berömde också för att dom lärt sig snabbt och lyssnat på vad han sagt. Vi beslöt att inte komma på den gemensamma grillningen utan grilla i vår stuga istället. Tyvärr hände det en olycklig incident som gjorde att Helene och jag fick äta Peters goda oxfilé själva medan Jill och Peter fick ge sig av till veterinären. Helene och jag stöp isäng kl 10 men trots det försov vi oss. Snacka om att värmen tar på en.
Fredagen: Det blev en stressig morgon och vi var korkade som inte hört oss för när vi skulle åka till Limmerhult där dagens träning skulle hållas. Gabriella, som är Pints uppfödare var snäll och vänta på oss och vi kom precis när kursen skulle börja. Idag var det en hel del nya hundar och dom var ännu mer ostyriga än gårdagens. Jamie körde istort sätt samma övningar som dagen innen men det var nya problem så man lärde sig en hel del ändå. Dom här kom inte så långt och fick inte träna sidodirigering och söksignal. Istället blev det olika varianter på linjetag. Det jag har med mi från dom här dagarna är att jag ska tänka mer på att bygga upp övningar. Planera 2 veckor framåt vad jag ska träna och sätta upp kriterieplaner. Vi markeringsträning ska jag för att få ut Freddie kasta där han har vinden emot sig så han får vittring på dummyn. Det lär honom också att springa i motvind på linjetag. En annan bra sak som Mark ska (pappan) att om hunden spikar markeringen lär den sig inte något utan man ska lära den unga hunden att söka apporten och hålla sig i området. Det här är värt att tänka på eftersom jag har en tendens att eftersträva att Freddie ska spika markeringarna. Helene hade fått träna på att få hunden att springa över vittringar. Det ska vi komma ihåg tills vi kommer så långt.
Det har varit givande dagar och det var roligt att få gå som funktionär, det gör jag gärna flera gånger. Idag ska vi vila och imorgon åker vi nog ner till Öster-Malma och hejar på våra kompisar som tävlar i SSRK/Östas klubbmästerskap.
Stort tack till Jill och Peter som fixa boende, mat och städade stugan efter att vi fått kasta oss i bilen för att åka iväg. Tack också till Helene som bjöd med mig som funktionär.
Ja alltså rubriken gäller Sabina. Alla i familjen är totalt jättetrötta på henne just nu. Går hon i koppel stannar hon när hon vill och stretar iväg till alla nosfläckar hon kan hitta. Är hon lös reagerar hon inte ens när man ropar på henne och när man säger till på skarpen går hon sakta och i slalom med många stopp på vägen. Hon är helt enkelt skittrist. Det blir inte mycket motione heller då man får släpa runt Sabina på promenaderna. Freddie har gett upp att försöka få fart på henne. Funderar på att ta fram chuck-it och stå och kasta bollar till henne. Sabinahar i alla fall börjat få lite mindre och magrare mat som jag blandar ut med rivna morötter. Det verkar funka för Sabina är mer nöjd efter maten. Om det har effekt på vikten återstår att se. Sabina är i alla fall väldigt gosig och älskar att ligga och mysa och bli kliad i soffan och då glömmer vi allt och tycker om henne igen.
jag har haft 2 jobbdagar och då är jag helt slut när jag kommer hem. Orkar inte göra något med hundarna alls. Imorgon ska jag vara hemma så jag ska träna lite på morgonen. Sen ska Freddie och jag på klickerkurs och efter det bär det direkt av till Naddö och kursen med paret Bettingsson där jag ska vara funktionär. Jag ser fram emot att få snappa upp ett och annat och så en massa trevligt hundprat till långt in på natten. Skönt när man inte ska föra hund utan kan koncentrera sig på att ha trevligt.
Det var länge sedan jag blev utmanad eller hitta någon rolig lista men idag hittade jag den här på min trädgårdsblogg. Ta den den som vill.
Tio första
Första bästa kompis: Macki
Första bil: En Passat mamma köpte av min dåvarande pojkvän. Vi rollade den ljusblå och den svek aldrig.
Första kärlek: Peo
Första husdjur: Marsvinet Putte
Första semester: Semesterresa måste vara Norge, minns inte själv men har sett bilder. Första jobb: Första sommarjobbet var som brevbärare men första riktiga jobbet var som tetare på ASEA HAFO
Första köpta skivan: Ted med Ted Gärdestad, har kvar den än.
Första riktiga kärlek: Peter
Första piercing: Räknas inte hål i öronen så har det inte hänt än och kommer inte hända.
Första konsert: The Sweet på konserthuset i Stockholm
Nio senaste
Senaste alkoholdryck: Vin till maten i lördags
Senaste bilfärd: Hem från jobbet idag
Senaste filmen du såg: Byfånen på tv igår
Senaste ringda telefonsamtal: Till mamma för att höra hur hon mådde
Senaste bubbelbadet: För 2 veckor sedan efter jaktkursen i snöstorm om badbomb räknas
Senaste spelade cd: Nicolai Dunger
Senaste kyss: I morse, käre maken såklart.
Senaste gången du grät: I lördags när häckeländet gick åt skogen.
Senaste måltiden: Buffelunch på jobbet då vi firade en kolega som fyllt 40 år.
Åtta har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar: Nej
Blivit arresterad: Nej
Blivit kär vid första ögonkastet. Nej inte det heller, attraherad möjligtvis.
Fastnat med blicken i någons urringning: Öh!
Fått ditt hjärta krossat: Ja tyvärr
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej det har jag svårt för. Ljuger som en kratta.
Haft ett one night stand: ja
Busringt till någon: Absolut!
Sex saker du gjort idag
Haft gruppmöte
Varit på Qi-gong
Gett min man frukost på sängen
Promenerat med hundarna
Jobbat
Plockat blommor
Fem favoritsaker utan rangordning
Min bärbara dator
Min mobiltelefon
Digitalkameran
Min kära bil
Spisen
Fyra personer du kan berätta allt för
Min man
Syrran
Ulli
Lena
Tre val
Blått eller rött? Blått
Sommar eller vinter? Sommar
Choklad eller chips? Choklad
Två saker att göra innan du dör
Flytta ut på landet, simma med delfiner
En sak du ångrar
Ja det finns det säkert men sådant brukar jag glömma fort. Just nu ångrar jag att vi satte igång projekt, gräva häck.
I fredags meddelade Jenny att hon kände sig krasslig och då var vi bara 2 som kunde köra sök på lördagen som planerat så vi fick ställa in. Eftersom jag då hade en ledig dag bestämde vi oss för att plantera häcken som vi pratat om länge. Som vanligt började vi i fel ände och for först iväg till plantskolan för inköp av plantor och sedan var det bara att börja gräva. När vi nästan var klara med första halvan stötte vi på berg. Snacka om att luften gick ur oss. Nu måste vi försöka hitta någon som kan få bort berget åt oss för nu vill jag ha framsidan i ordning. Ja vi blev inte precis klara utan även den här dagen fick ägnas år grävning av den andra halvan. Där stötte vi på sprängsten och grus så häcken lär inte bli planterad idag. Det här gjorde att jag var tvungen att tacka nej till jaktträningen idag. Det kändes inte ok att lämna Niklas med dikesgrävandet. Istället tog jag med hundarna till skolan och träna lite själv. Sabina fick träna fotposition, ställande under gång och inkallning med ställande. Freddie var så spattig och hoppa runt så han fick börja med att träna på att sitta still när jag tar fram godis och att titta på mig innan han fick något. Försvårade mer och mer och efter den koncentrationsövningen var Freddie i bättre läge. Tränade lite på att han skulle utföra något för att få hämta externbelöning. Gick så där. Valde ligg och han liksom backar ner i läggandet. Men man får tänka på vad det är man tränar. Avslutade med 2 högerdirigeringar med ganska långa avstånd. Nästa vecka är det Canis-kurs och sedan ska jag vara funktionär på en kurs för en engenlsk tränare. Uppdaterar när jag har namnet på honom.
Igår trotsa vi det dåliga vädret och åkte iväg på träning. Har man bestämt sig så har man. Men det var en sådan dag att man tror att någon bestämt att man inte ska iväg för när jag skulle ut på Huddingevägen var där tvärstopp. Lyckades vända bilen och åka omvägen över Farsta istället, jag tror min hjärna börjar fungera normalt igen :). Min plan var nämligen att åka tidigare och svänga förbi klubben och träna Sabina först. Men pga trafiken kom vi dit sent så det blev lite stressigt. Tog tid innan hon lugnat sig såpass att jag kunde ta ut henne också. Hon har sådana förväntningar när vi ska träna. Jag började med att sätta ut tre rutor med synliga skålar på planen. Hämtade Sabina och tränade att behålla kontakt i första steget. Ja vi har verkligen backat tillbaka till noll men jag vet att Sabina på tävling tappar kontakten och ser hon då något spännande tappar hon fokus så det är bara att traggla på. Belönade när hon gjorde en snygg ingång med boll men då blev hon överentusiastisk att jag fick ge tråkig korv några gånger. Sedan gick vi till hopphindret och det var länge sedan vi tränade det. Jag började med att försöka göra att tävlingsmässigt hopp men då la sig Sabina ner när jag sa sitt. Det där känner vi igen. Försökte sätta henne, säga sitt men samma visa. När jag sa hopp gick det bättre och sedan kunde jag lägga på mer och mer tills vi hade ett tävlingsmässigt hopp igen. Skönt att det är lätt att plocka fram. Till sist körde vi de tre rutorna och dom gick perfekt. Inga tendenser att gå till kon utan rätt in mot mitten. Härligt!
Nu var det hög tid att åka till ängarna för att träna stadga med Freddie. Vi var Peter och Jill med Hermes, Eizor och Cobber, Susanne med Loke och så jag med mina hundar. Min plan var först walk-up eller gå på linje där vi skulle lägga ut en dummy, gå iväg, vända och plocka upp dummyn själva. Det visade sig att bara att Peter gick ut för att vara beredd att plocka upp dummiesarna om någon hund försökte smita räkte som störning. Dumt nog övertalade vi Jill att ta av kopplet på Eizor och när han såg Peter ville han såklart dit och drog med sig Freddie en bit. Nu borde vi varit kloka och stannat vid den störningen men istället la vi ut dummiserna som Peter fick plocka upp ett antal gånger tills Eizor gick helt ur handen och åkte in i bilen. Det var verkligen dumt att öka på störningen så mycket och det får vi ta till oss. Man måste kunna ändra övningarna efter hur det går och inte bara vara rigid och köra på. Freddie var väldigt mycket på tå och fick hoppa in i bilen. När han kom ut igen så fick jag ägna mycket tid att samla ihop honom. Nästa planerade öving var balansövningen och jag ville ha en kastare i vardera ände och som skulle kasta när jag gav tecken. Kriteriet för mig var att Freddie gick perfekt fot satte sig direkt jag stanna. Jag väntade dessutom några sekunder innan jag skicka. Freddie knallade en gång när jag inte skickade och jag slapp ur mig ett nej istället för att bara låta Peter plocka upp dummyn. Efter det kunde Freddie sitta en bra stund innan jag skicka. Vi testade också att Peter kastade en markering, vi vände om och Susanne kastade en som Freddie fick hämta och sedan vände om igen och han fick hämta den sista som en minnes markering. Det klarade han bra även om han faktikst kampade lite om den näst sista dummyn. Det visar att han var för uppskruvad och jag fick ägna en god stund efter det och få ner honom i varv igen. Freddie brukar ju aldrig få hämta så många markeringar och nu ska vi träna dirigering istället framöver. När vi var klara tog jag ut Sabina som fick göra en kombinerad övning med markering och dirigering. Ungefär som på provet. Åh hon var så glad över att få vara med och sprang med svansen som en propeller. Först kastade Susanne en markering, vi vände om och Jill kasta en som Sabina fick hämta. Sedan fick hon hämta Susannes och när hon var påväg tillbaka så smög Susanne ut en dirigeringsapport på samma ställe. Det löste Sabina galant förutom att hon sprang förbi den andra markeringen för att hälsa på Peter. När jag kallade tillbaka henne hittade hon markeringen. Knashund! Avlämningarna och fotgåendet far skrutt men det gör ju inget vi gör det bara på skoj.
Det var en suverän träningskväll med gott om tid för en hund i taget. Som Jill skrev i ett mail så är det verkligen bra när man kan koncenttrera sig på en hund, lösa problem och analysera. Det blir så givande och effektivt. Mer sådant!
Åh va skönt att vara hemma igen. Hundarna var glada att se mig och jag att se dom. När jag varit på kurs så har dom fått vara på husses jobb och det har gått bra även om Freddie måste kolla skrivaren varje gång den jobbar och Sabina måste skälla på alla som kommer. Dom är faktiskt trötta idag och jag som hade trott att dom skulle vara utvilade. Jag tog dom till parken vid skolan för att träna lite och det gillade dom. Freddie fick träna sitt på avstånd och det var inga problem alls. Kom ganska långt. Sabina fick träna på att hålla position genom att jag först klickar för korrekt sittande och sedan klickar jag för att hon börjar resa på sig medan hon håller kvar blicken när jag gungar framåt. Det gjorde hon så bra att jag övergick till att hon ska snurra bakdelen runt frambenen när jag vrider år vänster. Det här kan Sabina men det skadar inte att repetera.
Hemma igen blev det såklart jobb och läsa mail. I en paus var jag inne på klickerkloks hemsida där Fanny skrivit om kursen för Susan Garrett hon varit på. Kan varmt rekomendera artikeln för den ger många nya infalsvinklar och tankar om hundträning. 2 citat tar jag med mig därifrån. Det första är att ”om du tränar på det sätt du alltid gjort får du det resultat du alltid fått”. Det fick vi lära oss på Canis kursen men det tål att upprepas. Det andra är att ”Din hund är en reflektion av din förmåga som hundtränare” (översatte från engelska). Så sant så. Det är så lätt att skylla på hunden när det går på tok och man inte lyckas. Många säger att livet är för kort för att man ska hålla på med dåliga hundar men jag tycker nog nästan tvärt om. För om man bara har perfekta hundar lär man sig ju bara träna den typen av hund. Ju fler varianter av hund du tränar ju mer kompetent hundtränare blir du.
Jag har dessutom varit på 3-dagars ledarutbildning och även där lär man sig mycket som man har nytta av i hundträningen. Lyckades även plantera ett frö om positiv förstärkning även i ledarskapet, hehe. Vi tillbrinade nämligen nästan en hel dag med att lära oss att ge kritik och jag tyckte det var synd att vi inte ägnade minst lika lång tid åt att lära oss ge beröm. Tänk så lätt det är att vi kritiserar våra kollegor, familjemedlemar och träningskompisar men glömmer bort att beröma varandra när vi gör något bra.
Ikväll ska vi iväg och träna stadga i ruskvädret. Har tänkt ut lite övningar för Freddie som jag kommer skriva om imorgon.
Idag var det faktiskt premiär för Freddie i tävlingsammanhang. Även om det inte var någon riktig tävling utan att vi var bedömningsmaterial för de som gått domar- och provledingsutbildning för WT i helgen. Jag var i valet och kvalet till om jag skulle våga åka men så här efteråt är jag otroligt glad att vi fick chansen att vara med (tack Lena). Det var ett helt perfekt upplägg med 4 rutor och 10 hundar. Efter varje hund hade alla blivande domare diskusion om vilka poäng hunden skulle få och varför. Det gjorde att hunden fick god tid att varva ner och sedan fick man en fin förklaring till vad som var bra och vad som var mindre bra och möjlighet att ställa frågor. Så oj vad man lärt sig mycket idag. Freddie höll ihop bra och jag är så stolt och glad över min lilla pöjk. Jill har ju redan hunnit komentera hans insatts idag men jag ska göra en utförlig beskrivning, men först lite bilder från dagen.
Eizor springer den 25 m långa sträckan från vattnet med dummyn i munnen för att lämna av till Jill
Milou vid samma station, syns spiralerna av vatten bakom svansen? Milou hade oturen att missa dummyn och förtvivlat försöka dra in en boj längre ut på andra apporten.
Andvikens skumbanan påväg in med dirigeringsapporten. Ett imponerande arbete av en så ung hund. Bilden är suddig men så härlig att jag publicerar den ändå.
Det är tydligen parningssäsong för groder och det här galna gänget höll vi på att köra över på väg hem.
Till sist en bild på världens duktigaste Freddie.
Ja jag hade som sagt lurat med mig husse idag och jag tror faktiskt han tyckte det var en bra dag trots att han knorrade när jag väckte honom i morse. På plats fick vi startnummer 1 och första stationen var en dubbel med markeringar och en dirigering. Första markeringen föll uppe i en skogsbacke och hamnade i en rishög. Freddie kom lite snett och jobba och jobba i allt vidare cirklar. Jag lät honom leta på för jag vet att han inte ger upp, men mitt i alltihopa behövde Freddie bajsa. En oförlåtlig förarmiss att inte rasta hunden före start. Nu tyckte domaren att jag skulle hjälpa honom så jag väntade in tills Freddie var i rätt oråde och blåste söksignal. Den han Freddie inte ta och försvann upp i skogen men kom snart ner igen och när han var framför apporten blåste jag stopp, ut och söksignal och Freddie tog signalerna direkt och gjorde precis som han skulle. Dummyn var snart bärgad. Andra markeringen så kunde Freddie inte hålla sig, han gick varken på skott eller kast men vi fick vänta 5 sekunder innan vi fick skicka så Freddie reste sig och han ta några steg innan han stanna på mitt nej. Han fick gå ändå och spikade denna gång. Medan Freddie var påväg tillbaka kastades det ut en ny på samma plats och jag fick skicka på linjetag. Freddie ville gärna titta på kastaren men jag tog tillbaka handen och gjorde om, noga med rätt fokus. Freddie buktade svagt av mot kastaren men annars var det ett fint rakt skick. För säkerhets skull stötta jag med söksignal men det var säkert onödigt. Markeringarna nollade vi med all rätt men fick ändå beröm för att Freddie tog mina signaler så bra. På linjetaget fick vi 16 poäng på grund av buktningen. Det tyckte jag var lite väl hårt men domaren dömer. Vi fick beröm för fint fotgående och fantastiskt fina avlämningar. Tänk det kunde man inte tro att man skulle få höra för ett halvår sedan då jag var påväg att ge upp allt vad jakt heter och sälja hunden. Idag är jag så glad för allt stöd jag fick då som fick mig att orka kämpa. Tack alla!
Vi fick nu stå över 2 stationer, närsök, vilket var synd då vi precis tränat det och vatten som jag bett om att få slippa. Det blev lång väntan och framförallt vid vattnet där sedan våran sista station var, walk-up. Den hade jag också gärna sluppit men vi fick gå med Maria och Nova och det kändes så trygt och bra. Upplägget var så att den hund som inte var under bedömning fick ha koppel och det tycker jag var toppen. Det är så trist att ens hund förstör för den andra hunden när båda är nybörjare. Freddie fick börja och spikade sin markering som hamnade åt vattenhållet. Fotgåendet kunde jag önska mer av, Freddie hoppar gärna fram en huvudlängd, jag vill ha nosen i knävecket. Det var inget graverande och jag är säkert petig i överkant men vi ska jobba mer på det. Freddie pep lite när Nova jobbade men vi har här stegrat störningarna med både skott, kast och annan hund apporterar så jag har faktiskt överseende. Han höll sig ändå stilla och försökte inte gå efter. Andra apporten gick också bra och denna gång var han tyst när Nova gick iväg. Vi fick 18 poäng och det är jag jättenöjd med. Avdraget blev för att Freddie absolut måste kolla in kastarna påväg in med dummyn. Han är ju inte van vid sådana filurer. Summa sumarum så har Freddie visat att han kan behålla sansen trots stora störningar, han gick inte i taket och behöll sina fina avlämningar utan tugg. Vi behöver träna mer på markeringar och att gå på linje. Att inte hetsa upp sig vid vatten behöver vi också jobba med. Jag vill också introducera kastare så han vänjer sig och skottträning utan kast. Jo glömde stadga vid markeringar och att vänta på komando.
Sabina fick vara med idag men hon fick inte göra något. Det var hon lite ledsen för och skällde när jag gick iväg med Freddie och var så hoppfull när vi kom tillbaka. Kunde ha låtit henne göra någon uppgift men samtidigt så var hon rätt brötig så det var nog bra för henne att ha en tråkig dag. Nu ska jag till Borås på jobbkurs så hundarna får vila ordentligt på husses jobb. Det kan behövas efter denna intesiva vecka.
För er som tycker självskryt luktar illa rekomenderar jag att sluta läsa här. Det har blivit väldigt skrytsamt här på bloggen sista tiden och idag kommer det mer. Vi har varit iväg på jaktkurs igen hos Norrbloms. Imorse när jag gav mig av kändes det så härligt. Finns det något bättre när man packat ryggsäcken, fyllt magen med frukost, vädeleksrapporten lovar vackert väder och man är påväg till någon rolig hundaktivitet. Min man och mina jobbarkompisar tycker jag är knäpp som går upp tidigt på helgerna men jag tycker dagen är som bäst sådana tillfällen.
Idag blev vi först indelade i 2 grupper, vi hamna i grabb- och tantgruppen, dvs Freddie, Gordon och Java. Vi började hos Anita med sidodirigering. Anita gick grundligt igenom hur man tränar, varför och vad som kan gå tokigt. Det är en av de bästa sakerna med Anita och Jörgen att dom alltid är så grundliga och noggranna. Det blev mycket snack innan hundarna fick prova på en sidodirigering. Freddie har gjort det tidigare med skålar men aldrig med dummies men det gick bra i alla fall. Han verkade komma ihåg. Han blir så rolig när man tränar detta, som lutande tornet i Pisa och det är ingen tvekan om att han kommer gå åt rätt håll. Det här får vi fortsätta träna hemma i lugn och ro och det är viktigt att träna på ett håll i taget men att variera avstånden. Efter det här var det dags för markering med apportkastare och tennisbollar. Freddie var rolig, han satt och blåstirra på Jörgen och vänta på att han skulle kasta något och reagerade inte ens på bollarna. När Freddie missat 2 ställde sig Jörgen framför oss och nuuu förstod Freddie vad som hände. Han sprang ut lite för kort men jobba sig ut, kom in fint med bollen och lämnade av. Jag får fortfarande plocka ut bollen ur munnen men han håller absolut inte emot. Freddie fick 2 till som gick på samma sätt. Jag är så glad att han var stadig och lugn. Inget fippel i avlämningarna och sansa sig direkt efteråt. Andra omgången skulle ge besked om han verkligen var lugn eller om han gasat upp nu men han behöll det samlade intrycket. Visst darrar lårmusklerna men det får jag leva med. Som avslutning fick Freddie leta reda på alla bollar som hundarna missat och det var såklart jätteskoj. Han har lite svårt att komma ut i området men med lite stöd genom att jag bara gick med ut så hittade han 4 på söket. Den 5:e hittade jag och skicka på linjetag med söksignal. Den hittade han direkt. Sen var det fika och Kiwi fick komma ut. Har tagit lite bilder som jag hoppas kunna visa här. Hon är så härligt cool och strosar runt i lugn och ro.
Efter lunch gick vi till Anita för att träna stoppsignal under inkallning. Det förklarade Anita, är inte alls samma sak som att blåsa när hunden är påväg från föraren. Och mycket riktigt, Freddie notera signalen men fortsatte tills Anita kasta en dummy över huvudet. Andra gången gick det bättre och han tvärstanna med dragning bakåt. Jag blir lite ledsen när jag tänker på hur jag bråkat på Sabina för att hon inte stannat när jag blåst under inkallningen. Undra på att hon tycker stoppsignal är trist. Kunde aldrig föreställa mig att det skulle vara så stor skillnad. Efter detta så fick vi gå till Jörgen och träna söksignal. Första man ut fick gömma 5 dummies bland en dunge smågranar, dom skulle grävas ner och var väldigt små. Hunden skickades på linjetag och så skulle man blåsa söksignal och låta hunden hämta en. Nästa man fick gömma den hämtade och hitta en annan för att vända på. Detta för att verkligen göra hunden nyfiken. Freddie skicka jag på linjetag och blåste stopp strax före dungen. Det var ett misstag för han stanna och vände på en femöring, så härligt att se. Sen började han söka på söksignal men var lite framför området eftersom jag blåst för tidigt. Det gick bra ändå. Efter det fick Börje (Javas husse) leta reda på 3 och plocka upp dom innan han skickade Java, nästa fick lägga tillbaka den hämtade så det var 2 kvar. Denna gång så blåste jag exakt rätt stoppsignalen och Freddie jobba som ett skolexempel. Bara därför tyckte Jörgen jag kunde skicka på den sista också men utan retningen så vek Freddie av åt vänter. Kalla in och tänkte skicka om men då undrade Jörgen vad jag skulle göra. Jag fick gå ut och rota runt innan jag skicka igen och nu gick det bra. Typiskt mig att alltid försöka en gång till istället för att hjälpa hunden att lyckas. Nu gick vi till ett annat ställe där Jörgen gik ut och kvackande slängde 3 smådummies. Freddie fick hämta sist men det gick perfekt. Jag är så nöjd med Freddies arbete idag och att han är såpass sansad. Jörgen sa att det inte är som samma hund som började på kursen i höstas. Det känns verkligen bra att min taktik att skippa apporteringen och jobba med skålar och godis gett resultat. Anita berättade att hon alltid brukar ha en Freddiekommentar när hon lägger upp övningarna för att påminna mig om att jag måste fundera på om vissa övningar blir för mycket för honom. Hon är så gullig som gör det men nu tyckte hon inte att det behövdes längre. Ja det var en härlig känsla i magen när jag åkte hem från kursen. Nu gäller det bara att hålla huvudet kallt och inte göra något överilat på working testet imorgon. Husse ska följa med så förhoppningsvis blir det lite bilder. Eftermiddagen ägnades åt trädgårdsarbete och tupplur.
Labradorerna Sabina och Freddie 
Senaste kommentarer