You are currently browsing the category archive for the ‘Jaktträning’ category.
Det här året har verkligen inte gått i hundträningens tecken. Ett hundliv är förhoppningsvis långt och under den perioden så är det inte konstigt att det inträffar perioder där man inte riktigt har tid eller lust att ha hundträning som huvudsyssla. Det är säkert så för många att man aldrig tröttnar men för min del har det varit annat som tagit tid, kraft och energi i år. Vi har fyllt år, dottern har flyttat till Vancouver och det har inneburit resor och annat kul. Jag har bytt jobb (igen) och det är faktiskt rätt jobbigt.
Nu menar jag inte att jag helt lagt hundträning på hyllan, har man en Freddie funkar inte det. Vi tränar sök, lite jakt som aktivering och lite lydnad på promenaderna. Men senaste dagarna har det blivit riktigt mycket. I lördags blev det sökträning och jag tycker Freddie börjar bli riktigt duktig. Eftersom det var en känd bana passade jag på med fler tomslag än slag med träff. Var väl bara något slag som blev för grunt men när jag skickade om gick Freddie ut fint.
I söndags var det jaktträning i Södertälje som en kille som heter David (viltben.se) ordnade. Kul stationer och jag gick in med förutsättningen att vi skulle ha kul och lyckas med övningarna. Förutom lite störning av snart-löptik så gick det helt enligt plan. Väldigt nöjd med att Freddie lyssnade på stoppsignalen när han fastnade i doften och fortsatte ut.
Igår hängde jag med ett gäng boxerägare och träna i Haninge hundhall. Så skönt att träna inomhus i ruskvädret. De flesta momenten sitter faktiskt bra trots att miljön var lite stökig. Jag hoppas det blir fler tillfällen. Freddie fick avsluta kvällen med en mil med husse.
Oj höll på att glömma det viktigaste. Sabina fyllde 13 år i söndags. Hör och ser inte så bra, lite långsam på promenaderna men ändå pigg för sin ålder.
Vilken sommar vi har och har haft. Sedan sist har jag börjat på nytt jobb och haft semester. Det här med nya jobbet har tagit på krafterna så hundträningen blivit lidande. Det blir några lydnadspass ibland men inget strukturerat tyvärr. En annan anledning är att jag blivit av med mina träningsplatser. Forbollsplanen har förvandlats till konstgräsplan och lekparken har rustats upp. Sedan gör värmen sitt, jag får bomull i huvudet när det är varmt och orkar ingenting. Men när vi badar brukar jag passa på att ta med chuck-it och några tennisbollar. Bra motion och går att försvåra. En sak jag upptäckte var hur ”farligt” det är att alltid träna på samma sätt. Avståndet blir ungefär det samma varje gång jag kastar så när Filip kastade hade Freddie väldigt svårt att fatta att han måste längre ut.
Vi har haft det skönt på landet och nu har vi äntligen fått ordning på vattnet så man kan duscha och diska utan att det är ett projekt. Underbart skönt. Det gör att det är lättare att ge sig ut på en löptur också.
Nu när det är liiite svalare så hoppas jag vi kan komma igång med både söket och lydnaden. Vill klämma in lite jaktträning också för att det är så kul. Lyckades cykla omkull förra veckan med en förmodad revbensspricka vilket gör att jag inte är helt rörlig. Jag får helt enkelt hitta på lite andra belöningar än dragkamp.
Jag har blivit intervjuad i bloggen till boken ”Apportering till vardag och fest”, den hittar ni här. Elsa och Lena har gjort ett bra jobb med boken och arbetar aktivt med att sprida kunskapen om apporteringsträning med klicker. Det händer massor nu, kollar man på Canis hemsida finns det massor med kurser och så såg jag att Helen Philips kommer till Åre i juli, man blir bra sugen. Tyvärr kommer jag varken hinna eller ha råd i år med bröllop i Canada bl a. Lite roligt är att det är en bild på mig och Freddie som ligger på kurssidan från när vi gick kurs för Helen för 2 år sedan.
Fick en fråga om hur jag gör när jag tränar markeringar själv. Jo jag sätter hunden, går iväg, kastar och så skickar jag utan att gå tillbaka. Anledningen är att jag vill att hunden ska ha fokus på apporten och det kan den tappa om den ska ha koll på mig också. Sen är jag lite lat också 🙂 Jag ser inga problem med det utan snarare en fördel vid att de upphetsande markeringarna inte utgår från min sida. Jag tycker Freddie blivit lite lugnare vid min sida sedan jag började med detta.
Jag har nytt jobb och har nu fått börja ha hundarna på dagis. Det är inte så roligt tycker jag men bekvämt. Förutom att det nu går kennelhosta och eftersom Freddie hostade i måndags har vi fått avstå från träning i helgen. Nu har jag inte hört något alls på hela helgen så jag bedömer honom som frisk. De är ju i alla fall vaccinerade. Jag skulle kunna ta med hundarna till jobbet men att ta Sabina på tunnelbanan i rusningstrafiken är inget jag vill göra. Ja 2 lite större hundar är mer än jag tror mig klara av framförallt som Sabina är den försiktiga typen. Nej nu går de 3 dagar i veckan och det är lagom.
Förövrigt är jag som alla andra väldigt trött på kylan och isen. Det är svårt att träna ordentligt. När jag var ledig kunde jag tillsammans med Ulrika hyra innomhushallar dagtid men nu när man bara har helger och kvällar lediga är det svårt att få tider.
Jag tränar mycket på mina promenader och tror också på att bästa inlärningen sker när man inte lägger på störningar i form av gruppträning. Sen måste man såklart träna i grupp också men det finns mycket man kan göra på egen hand. Självklart fotgående, stoppsignal, dirigering och korta markeringar. Men jag har försökt klura ut hur jag ska göra med längre avstånd då jag inte kan skjuta med apportkastare där jag bor. Tills jag kom på den faktiskt enkla lösningen att jag inte behöver stå vid hunden och kasta. Lösningen var ju där, mitt framför näsan. Jag ser en massa fördelar med det, jag kan kasta apporterna precis som jag vill, Freddie sitter inte och jagar upp sig vid min sida och får en massa förväntningar, jag hinner plocka upp apporten om han skulle knalla och jag kan få till riktigt lång-långa markeringar. Finns säkert fler fördelar. Jag har redan sett en klar förbättring på Freddies markeringsförmåga som varit lite si och så på längre avstånd. Helt klart för att vi sällan tränar på de avstånden.
En annan sak jag gör är att jag släpper lös Freddie på hopp och lek. Sen blåser jag stoppsignal och som belöning att han stannar snabbt så kastar jag en markering. Här har jag också fått upp avstånden på stoppsignalen när Freddie tar stora lovar, stannar han inte som jag vill så är det inte mer med det. Jag lovar att jag fått väldigt fin stoppsignal på avstånd med den här träningen, Freddie är väldigt mån om att inte missa något tillfälle att få apportera.
En sak till som jag testat är när jag går på gångvägar är att dirigera utan att där finns något. Här vill jag påpeka att jag är lite ute på hal is och att det här säkert kan vara vanskligt på en osäker hund. Jag gör så att jag skickar Freddie ut i naturen. När han springer som jag tänkt (brukar ta något riktmärke), blåser jag stopp och Freddie får sätta sig. Här kan jag kasta en belöning till honom om det är en kort sträcka, eller så går jag framåt på vägen och låter Freddie sitta kvar. Längre fram får han en markering. Det jag gillar med den här träningen är att det blir inte så himla viktigt att få in en apport. Jag tror att man ofta i linjetagsträningen faller i fällan att hunden inte springer rakt på och då stoppar vi den och börjar skicka den hit och dit. Eller så har man en hund som lärt sig att när matte/husse blåser stopp så brukar det ligga något där och den börjar söka. Det slipper man också med den här övningen. Jag har inte sett några negativa effekter av att träna på det här viset. Det är kul med variation i träningen och jag tror på att variera övningarna så mycket det bara går så man inte blir förutsägbar.
Nu har vi verkligen kommit igång med hundträningen. I fredags åkte jag och Fran till Märta för att träna jakt och äta lunch. Lite väl kallt var det så det blev inte så mycket tränat innan hundarna var kalla. Min gräns går egentligen vid -10, under det är risken för skador stor då musklerna blir stela i kylan och hundarna tappar känseln i tassarna och kan inte parera underlaget på ett bra sätt. God lunch blev vi belönade med och smarriga lchf-kakor. Man är verkligen inte bortskämd med att bli bjuden på kakor anpassade till min kost.
I måndags tränade vi söksystem med några ur sökgruppen. Det är rolig träning där hundarna får ta ut sig ordentligt. Freddie älskar att springa mellan figgar och bara få leka.
Igår hade Ullis och jag bokat Arningehallen igen. Även om det är lite varmare ute så är det blött och halt så det är skönt att kunna vara inomhus. Vi fokuserade på framåtsändandet igen och Ullis kom på varför Freddie stannar för tidigt, han hör när jag springer efter, när jag börja smyga fick vi rätt hela tiden. Så nu kunde jag börja ta bort targeten. Saktagåendet var väldigt rakt och fint, kanske lite snabbt ibland men jag struntar i det. Krypet var hur fint som helst när jag jobbade med lugn i starten.
Det är väldigt kul att vara igång igen. Får se hur jag ska kunna hålla uppe motivationen när jag börjar jobba igen. Jag har efter mycket vånda bestämt att ha hundarna på dagis på försök. Jag kommer inte kunna jobba hemma med nya jobbet och behöver ha garanterad plats 3 dagar i veckan. Trist men jag hoppas det ska fungera.
Det har varit en intensiv december. Först åkte vi till London, jag, maken och några kompisar. Huvudanledningen var att kolla in några band men när vi ändå var där blev det annat också. Först fine dining på Pollen street, en helt oförglömlig upplevelse på alla plan. Marknadsbesök hör alltid till, denna gång blev det en matmarknad jag aldrig besökt, tyvärr var det mesta de sålde kylvaror men vilken mat! Ja jag gillar mat, framförallt mat som är producerad med omsorg om djur och natur. På en klädmarknad hittade jag aftonklänningen jag ska ha på dotterns bröllop. På kvällen blev det Dickies och Damned i Camden. Dickies var roliga att se med massa energi. Men ville bara studsa runt. Damnde var raka motsatsen, rena sömnpillret. Vi gick innan det var slut och slank in på en tapasbar. För första gången bodde vi i Covent garden och det kan jag rekommendera. Trevligt område med både bra shopping och uteliv på kvällen med trevliga barer. Söndag var jag kulturell och såg utställningen med Hollywood-kläder på Victoria & Albert museum. Kul att se klassiska kostymer, Morticias klassiska klänning, Marilyns vita, Darth Vaders dräkt osv. Måndag blev stora shoppingdagen med Wildharts på kvällen. Oj va bra dom va. Ja sen var det bara lite avlutande shopping och sedan hemfärd.
Efter några dagar hemma bar det av till Hamra i Tänndalen för att fira jul och åka skidor. Ett riktigt bra ställe med mycket att välja på, stort skidområde för utförsåkning och många skidspår för längdåkning. Niklas tränar för vasaloppet så han utnyttjade spåren, jag körde både utför och längd och sonen med kompis åkte snowboard. Julafton åt vi julbord på värdshuset, inget överdådigt men allt var hemlagat och lokalproducerat. Skönt tycker jag att slippa laga massa mat. Hundarna trivs i fjällen med den mjuka, tjocka snön och jag önskar att jag tagit med sele så vi kunde testa drag med Freddie.
Hemma igen har vi firat ett lugnt nyår, tycker smällandet avtagit. Nu har jag ingen hund som tycker det är jobbigt men ändå är det skönt för de hundar som är berörda. Nu är snön nästan borta och ersatt av is, inte bästa träningsförutsättningar. Jag har tragglat dirigering men vill komma igång med lydnadsträningen. Man får väl snart hyra in sig någonstans.
Planer då för nästa år. Ska försöka bli klar för högre klass till hösten, kanske blir det en start i lydnadsklass under våren. Tänkte starta på något working test också. Vi tränar dirigeringar för fullt inför detta. Vi får väl se. Annars hoppas jag att hundarna får vara friska och skadefria, det önskar jag er också.
Efter senaste dagarnas regn var ängarna vid Ågesta livsfarliga att gå på. Och som om inte det vore nog hade bonden spritt ut gödsel över hela härligheten. När vi hade tränat klart var både Freddie och jag leriga upp till öronen och det blev dusch för båda när vi kom hem. Träningen höll på att sluta olyckligt, jag går upp i skogen för att kasta några markeringar åt de andra, Fran ville ha tennisbollar så jag sa att hon kunde kasta dom så att Freddie fick hämta dom, man är ju lite bekväm av sig 🙂 Freddie var så i gasen att han snubblade i diket och hoppade sen på 3 ben. Jag bara kände att nu får det vara nog med hältor och veterinärbesök men efter lite vila var han ok igen. Freddie hade skrapat upp ett sår på benet där han var rakad för blodprovet och det gjorde såklart lite ont. Skönt. Så vi kunde träna svåra markeringar och långa blinda dirigeringar. Det tar sig tycker jag och formen börjar likna den han hade som ung. Nu har vi 2 gäng att träna med och det börjar bli dags att lägga upp en långsiktig plan och inte bara träna ad-hook.
Här blir inte mycket gjort. Freddie har problem med kisseriet och har nu fått något som heter cystinkristaller i blåsan. Det här är ett medfött fel som medicineras resten av livet. Dessutom ska vi dra ner på proteinet. Svårt med en hund som äter så mycket som Freddie. Sabina började halta igen förra helgen och har fått smärtstillande. Nu är hon ok så jag ska testa att ta bort tabletterna, kommer hältan tillbaka blir det en ny pencelinkur. Själv har jag dragits med halsont och allmän hängighet i flera veckor nu. Det är inte kul alls för jag orkar inte göra allt jag vill göra.
I lördags var vi i alla fall iväg på jaktträning med ett nytt gäng. De var mycket trevliga och alla fick jobba efter sina önskemål och ingen ifrågasatte varför man gjorde si eller så. Väldigt skönt och avslappnat, jag kommer hänga med fler gånger.
Äntligen får vi ta tag i allt roligt som måste tränas för högre klass. Alla moment är påbörjade men har leget i malpåse för att jag fokuserat på lägre momenten. Men nu är det äntligen bye bye till budföring, framförgående och läggande under gång. Inget av momentet tillhör mina eller Freddies favoriter. In kommer uppletande, inkallning med ställande och framåtsändande, roliga moment alla 3.
I framåtsändandet måste vi träna:
- saktagående, status idag är ett fint skritt med mig 2 m bakom i ca 5 m. Målet är skritt med mig 15 m bakom och ca 20 m.
- Springa mot grupp, har inte kollat av status men målet är galopp till 5 m framför gruppen
- Inkallning, kan vi träna på promenader
Inkallning med ställande måste vi träna:
- Bort med hjälpen, leksak bakom. Idag har jag superfina ställanden när jag kastat en leksak bakom Freddie.
- Ingångar från längre avstånd
Uppletande:
- Många olika typer av föremål
- Inte byta om något roligare dyker upp
- Leta efter min angivelse
Och så måste vi öka uthålligheten i söket, både när det gäller tomslag och att orka söka 200 m.
I måndags hade vi 4:e tillfället på klickerkursen och nu tyckte jag det började lossna för deltagarna. Jag tror inte folk som aldrig testat klickerträning fattar hur svårt det är. Ser ibland folk som klickar lite hur som och tycker säkert att det där är väl inget. Men vill man verkligen få bra resultat så måste man träna, öva och ta till sig teorin bakom.
Ikväll blir det jaktträning med klicker, det jag brinner mest för.
För 2 veckor sedan var Freddie och jag på andjakt. Det är inte ofta vi får tillfälle till det men den här utanför Katrineholm har vi blivit medbjudna till flera gånger. Det är trevligt och lagom för oss men rätt tungjobbat med mycket näckrosor och vass. Ganska många svåra dirigeringar som Freddie skötte bra och inte så många direktmarkeringar. Jag körde fel och missade samlingen och visste därför inte vad önskemålen var angående hämtning. Ibland vill man att man bara ska hämta skammade änder och ta resten på eftersöket men här var det ok att hämta vart efter. Fick inte in en enda skammad heller så det var skönt.
Efter det har vi tränat jakt med Fran och Aska och så tränar vi lydnad på egen hand. Mia och jag har startat upp en klickerkurs på klubben och det är jätteroligt. Det är skönt att vara 2 så man kan bolla idéer och så hinner man med alla ekipage bättre. Klickerträning är rätt tungt teoretiskt och det är svårt att göra det lättsamt från början. Det blir en avvägning mellan att ge alla en bra grund att bygga vidare på och att man får en rolig introduktion som gör att man vill fortsätta.
Idag blev det ett sökpass men Freddie hade det svårt, kämpa på bra och fick jobba hårt för att hitta. Kom på att jag vaccinerade honom för kennelhosta igår och det togs i nosen. Undrar om det kan ha påverkat luktsinnet. Annars var Freddie duktig förutom att gå vid sidan efter påvisen. Det ska vi nog köra lite kampanj på nästa sökpass. Det är tråkigt att gå och tjata och trista minuspoäng om domaren är petig.
I morgon skulle vi ha sprungit hundlöpet men en förkylning sätter stopp för det. Jag är inte alls i form så vi får vila och ha en skön söndag istället. Kanske blir det en tur till klubben för lite lydnadsträning.
Labradorerna Sabina och Freddie 
Senaste kommentarer