You are currently browsing the monthly archive for juli 2009.
Nu är jag hemma igen efter Dalarna-utflykten. Vi har haft det helt underbart i Mariatas vackra hem och blivit så väl omhändertagna. Tack snälla för att vi fick komma. Bra träningar har vi haft också så både Freddie och jag är nöjda. Men för att ta det från början så var vi på dirigeringsträning hos Jenny och Helene i tisdags. Det var givande som vanligt. Vi var delvis några från torsdagen och så några nya, däribland Kristina med Hero och Eva med Mimmi. Skoj att träffa dom för det var väldigt längesedan.
I tisdags började vi med långa dirigeringar ut på blankvattnet. Först en markering på halva avståndet, ca 80 m ut. Freddie visade att han lärt sig något och tuffa på rakt ut istället för att dras in i vassen. Väl ute på rätt avstånd fick jag dirigera lite för att få honom rätt. Helene och Jenny tycker att träning är ett ypperligt tillfälle att få in ett sätt att komunicera med hunden och därför skulle vi stötta och styra. Jag tycker redan Freddie svarar bra på mina ”ja-ja-ja” och även mina ”nej” när han går fel. Det här gör att jag nästan inte alls använder pipan för att den inte ska bli en korrigering som den lätt blir. Faktiskt tycker jag det funkar bättre i så fall att säga nej och låta stoppsignalen förbli positiv. Freddie verkar känna sig trygg i att få ett stöd som han begriper. När alla fått sina markeringar lades det ut dirigeringsapporter på andra sidan sjön, ca 200 m ut. Sen fick vi skicka och dirigera från båten. Freddie hade några ställen där han fastnade, vid vasskanten gick det lätt att få honom vidare, vid en boj fick jag trycka i och sedan där markeringen fallit. Jag var med i båten och fick coaching av Jenny. Båten stannade på 100 m så de sista 100 m fick Freddie simma på egen hand. Jag fick ta i ordentligt för att höras med mina stöttningar så Jenny bjöd på läkerol när rösten börja tryta 🙂 Medan vi väntade kunde vi skicka hundarna på vassök men eftersom det var en som utnyttja det hela tiden så blev det inte så mycket för oss andra. Efter lunchen åkte vi iväg till ett fält där Jenny slagit gator att dirigera i. Jättebra för då kunden man verkligen hålla hunden på rät linje. Tyvärr så blev Freddie plötsligt lite rädd för Jenny och ville inte ta markeringen hon kastade. Dirigeringen till samma ställe gick hur bra som helst. Sen skulle vi skicka rakt, blåsa stopp och sedan vänster där Jenny kastade en apport, Freddie ville inte ta den. Åt höger gick det bra för där kastade Helene men jag fick lite skäll att jag inte skickade direkt utan ville att Freddie skulle sätta sig först. Det ska vara lite bus och glädje. Nu var kursen slut och Maria och jag gav oss av till Falun.
I Falun lyckades jag såklart köra vilse men till slut hitta vi Marita och hennes helt underbara hus. Vi blev väl mottagna och det blev en härlig kväll med vin och massa prat. Vi har väl ventilerat allt som går att ventilera. Maria och Marita är sådana underbara vänner som man kan prata om allt med.
På onsdag for vi iväg till en frisbee-golfbana för att träna markeringar och dirigeringar. Det fanns stenmurar att träna hundarna att hoppa över. Det gick väl sådär, det blev mer springa runt eller klättra som gällde. Lite bilder blev det i alla fall.
Nova funderar på hur hon ska ta sig över
Bright apporterar
Freddie på språng
Vi åkte tillbaka till huset för att lämna hundar, äta lunch och byta om.
Inte helt nöjda att behöva dela bil
Nu var det dags att turista och vi åkte till Sundborn där jag aldrig varit. Fantastiskt vacker och Karin och Carls hus blev jag alldeles tagen av, så fint och vilket liv dom levt.
Sundborn
Jag gick den guidade turen och så tittade vi på Karinutställningen vilket var intressant. Hon var en fantastisk textilkonstnär bland annat. Vilka tidlösa mönster som känns moderna än i dag.
Någon hade gjort en pudel av plastband
På kvällen tände Marita grillen och sedan följde ytterligare en härlig kväll men ännumera prat och vin. God mat åt vi såklart.
Maria, Marita, Bright, Nova och Freddie
Torsdag åkte vi iväg för att heja på Lena och Vincent som startade på Kusöprovet. Vincent jobbade bra men hade visst lite ofog för sig så det räckte inte ända fram. Vi hade förmånen att få se Karina Selén med Brights kullsyster Sushi göra ett fantastiskt arbete, det är en fröjd att se Karina föra hund. Efter det blev vi träningssugna och åkte hem för att träna vatten. Marita bor vid en vacker sjö med suveräna träningsmöjligheter. Det bara bubblade upp övingar vi kunde göra. Men även våra hundar har sina begränsningar så vi fick sansa oss. Började med att skicka på apportering förbi ett vassbälte för att sedan lägga ut dirigeringar där. Innan de fick hämtas fick Nova och Freddie hämta varsin dubbelmarkering rätt långt ut och lite klurigt. Freddie löste det bra men jag fick styra lite. På ettan ville han byta område men tvåan gick bättre men krävde lite dirigering. Den utlagda dirigeringen var jag nöjd med. Freddie lyssnar bra på mina anvisningar. Jag rodde ut i båten och det var skoj, det var en fin träeka som var underbar att ro. Att det regna gjorde inget men det blev såklart inga bilder. Vi avsluta med en dirigering till som jag blev riktigt nöjd med. Nu hade det inte kastats innan och den låg på en ö uppe i snåren. Freddie sprang upp på land och då såg jag honom inte så jag dirigeria honom för långt till höger. Där tog han stopp fint och följde anvisningen tillbaka till vänster utan problem. Det var jag riktigt nöjd med. Han fick dessutom direkt belöning för han hitta direkt. Jag hade kunnat fortsätta men hundarna var rätt trötta och middag skulle lagas.
Idag skulle Marita och Bright starta på provet och vi var uppe tidigt. Det blev tokigt för när vi kom några minuter före utsatt tid hade en annan tagit Maritas plats så hon fick gå som andra par. Det här tycker jag är dåligt och så får det inte gå till men mitt intryck av arrangemanget över lag var att det var lite slarvigt och nonchalant. Men en bra sak var att man fick ta med sig hunden så det utnytja Maria och jag. Perfekt träning att sitta med utan att få jobba. Freddie skötte sig bra och sa inget även om han häsha. Mot slutet var han riktigt lugn.
Inga-Lena hade med sig den här sötnosen som jag halvt på skämt halvt på allvar passade på att tinga en valp efter. Linjerna är fina och Inga-Lena en trevlig och duktig uppfödare. Att hon bor granne och är kompis med Marita gör inte saken sämre.
Bright gjorde ett fint arbete men en liten fadäs gjorde att det inte räckte ända fram. Orättvist tycker jag men domaren dömer. Det märligaste med det hela är att parkamratens hund var helt odirigerbar på landdirigeringen. Mycket otrevligt förd med mycket gap och skrik. Trots det fick dom förmodligen ett fint pris. Jag har mina teorier om varför men behåller de för mig själv. Kan bara säga att själv skulle jag inte vara stolt över det priset.
Tack snälla Marita för att du är en underbar vän, värdinna och träningskompis. Jag kommer gärna igen om jag får.
Det är visst jobbigt med miljöombyte för båda hundarna har varit jättetrötta idag. Vi gick en väldigt sen morgonrunda och var nästan helt själva ute. Passade på att jobba med framåtsändandet med hjälp av bollen. Jag vill få bort att Freddie springer en bit för att stanna och vända sig om, gick rätt bra om jag bara lyckades tajma kastet. När vi kom till fotbollsplanen jobba vi med att Freddie ska vända sig framåt från mig. Gick bra det med men Freddie blev fort trött så Sabina fick jobba med nosen på tassen. Försöker få henne att frysa nosen men hon måste ha full koll på godiset lilla hungran. Ikväll har Freddie fått springa med husse medan Sabina och jag passa på att leka med boll.
Imorgon ska jag på vattendirigeringsdag på Lovisedal igen och sedan bär det direkt av till Dalarna. Jag är tillbaka igen senast lördag. Finns på facebook så länge.
Så var det dags att flytta hem från landet på riktigt, men vi åker ut snart igen. Hann med ett träningspass innan grabbarna vaknade och Sabina fick hänga med och störa lite och störde det gjorde hon. La först ut ett sök med 6 minidummies och 3 stora. Sen la jag dirigeringsapporter på linje åt andara hållet. Terrängen var kuperad, sly, gräs och ormbunkar kantat av skog. Jag höll till i en elgata. Freddie fick hämta en, sedan fick Sabina en markeringåt sidan som störning, sen fick Freddie hämta en till och han ignorerade helt markeringsstället, bra. Kastade en dubbelmarkering som fick ligga för Sabina hade avvikit in i söket. Freddie fick hämta en till dirigering och sedan markeringarna, gick jättebra och han fick hämta den sista dirigeringen. Den strulade lite och blev mer ett sök på slutet. Undertiden hade Sabina varit ute och hittat en av de stora dummiesarna och kom nöjt in med den. Hon fick sitta bunden medan Freddie sökte för att inte ställa till mer ofog. Söket var knepigt men Freddie leta bra. När han inte hitta och kom in fick Sabina gå ut. Det satte fart på Freddie och han hitta en till. Den sista blev kvar och den gick jag ut med Sabina för att hitta men det var kört och vi fick ge upp. Efter någon timmes vila tog jag ut Freddie igen och då kom den tillrätta. Resten av dagen har vi städat och packat, åkt hem, tvättat och packat upp. Till middag blev det torrfräst biff från kinan. Var nog lite sött för jag känner genast suget komma.
Igår var vi på Malmamarken, en stor knallemarknad som hålls i Malmköping en gång om året. Vi har missat den senaste året men allt var sig likt. Nytt var att det var många som sålde hundgrejer men mest små halsband och kläder storlek small. Men hundtugget var på plats så hundarna fick godis och torkade strupar att gnaga på. Jag förundras varför folk måste släpa med sig hundar när det är så mycket folk som trängs, hundarna verkar inte särskilt roade utan mest stressade. Lite annat smått och gott blev det också, rökt fjällröding t ex. Och ett Yatzy som invigdes på kvällen. Men först var vi på Kolhusteatern och såg ”Allt eller inget”, en riktigt bra och rolig föreställning med bara amatörer från trakten i rollerna.
Nu ska vi se den gamla serien ”Crocodile shoes” som vi fyndade på marknaden.
Jenny
Igår var vi på vattenträning hela dagen hos Jenny och Helene på vackra Lovisedal. Vi var en brokig samling på 8 hundförare och bara labradorer. Kanske lite för många med tanke på att vattenmoment tar tid framförallt när man ska träna svårare moment. Det blir mycket väntan men samtidigt så är både Jenny och Helene bra på att förklara och komma med goda råd under tiden en hund jobbar så det var bra ändå. Första momentet blev ett dubbelpass med en dirigering och en dubbelmarkering. Vi fick jobba i par och jag och Freddie jobbade med Tonni och Noa. Hur uppgiften skulle lösas anpassades efter hundarnas kunskaper och vi fick såklart det svårast. Som uppvärmning hade alla hundarna fått hämta en markering i ett område med gles vass 30 m snett ut där det sedan lades ut dirigeringsapporter. Jag stod på markeringssidan när det kastades en dubbel utanför näckrosområdet också en 30 m ut. Men vi fick i uppgift att ta dirigeringen till vänster. Visade tydligt att Freddie skulle lämna markeringarna och riktade upp honom mot dirigeringen. Det gick väldigt bra, behövde inte ingripa alls mycket, bara ute i vassen för att trycka ut honom lite extra. När den var bärgad fick Noa hämta markeringarna och sedan bytte vi plats. Tonni fick jobba lite mer på dirigeringen och det blir svårare när hunden redan varit i markeringsområdet så hon fick jobba lite mer. Bra med den störningen av en hojtande förare bredvid, Freddie behöver träna på det. Han höll sig lugn. Sen fick han hämta första markeringen och det gick bra, andra virra Freddie lite och försökte sig på den gamla legan men med coachning från Jenny kunde jag dirigera honom rätt. Helene kom in med båten och gav också feedback. Jag måste stötta Freddie mycket mer och vara snabbare i min kommendering. Dessutom hördes jag dåligt och det märktes på Freddie, när jag tog i lyssnade han bra. Rådet var också att vi måste hitta ett sätt att kommunicera där Freddie känner sig trygg och litar på mina kommandon och direktiv. Överlag var vi rätt usla på att berömma hundarna när dom svarade på våra direktiv på rätt sätt, skärpning alltså. Jag gillar att föra hunden tyst men fick något att fundera på eftersom man då inte har några verktyg att ta till när det strular, och strular det gör det förr eller senare. Jag var i alla fall mycket nöjd med Freddies arbete. Nu var det redan dags för lunch och sedan bytte vi plats.
Snygg avlämning av Doris till Susanne
Nu skulle vi skicka hundarna rakt ut ca 70-80 m genom en vassgata på 15 m utmed en brygga. Först fick alla en varsin markering. Freddie hade svårt att lämna vasskanten och försvann dessutom utom synhåll men med anvisningar från Jenny ute i båten så gick det bra. När alla hämtat varsin lades det ut dirigeringsapporter mitt ute på blankvattnet och om det behövdes fick vi förlja med ut i båten. När det var vår tur hade apporterna drivit iväg nästan 200 m så båten behövdes. Helene rodde efter Freddie och jag stöttade och Freddie fick sin apport utan större problem. Ett bra sätt att få in långa avstånd i hunden.
Bright och Freddie är allerta lyssnare
Som avslutning kastade och sköt Jenny ut apporter i vassbältet som på sina ställen var 30 m djupt. Sen fick hundarna söka. Freddie jobbade jättebra och tog sig även ut på blankvattnet bland näckrosorna. 5 apporter fick han in och det är jag jättenöjd med. Mot slutet var det bara Freddie och Bright som hade ork kvar och det är fördelen med hanar sa Jenny, dom har helt enkelt bättre fyskik och uthållighet. Har inte tänkt på det men det är ju klart att det är så.
Jag åkte direkt tillbaka till landet och det är skönt att vara tillbaka även om inte vädret är det bästa. Vi tar det lugnt idag med en runda in till Flen och kanske lite bärplockning. Hallonen börjar mogna och det är mina favoritbär. Imorgon är det Malmamarken i Malmköping och sedan Kolhusteater nera på bruket. Söndag flyttar vi hem, tisdag är det mera vattenträning för Jenny och Helene och på kvällen åker jag till Dalarna och hälsar på Marita tillsammans med Maria. Det är full rulle alltså så jag passar på att vila när jag kan.
Trots att jag ska tillbaka imorgon var det lite ledsamt att lämna landet och så tänker man att på söndag är det slut på riktigt. Jag ska på heldags vattenträning hos Jenny och Helene i morgon och för att slippa gå upp i ottan bestämde jag mig för att sova hemma. Freddie är trött efter gårdagens träning. Det var Fran, Maria, Märta och Eva som åkte ända till landet för att träna. Det blev riktigt bra och vi börja på en äng med tjockt gräs, brännässlor och ormbunkar, knepigt för hundarna. Märta hade tagit med sig hela arsenalen av pangare så vi hade alla möjligheter att leka. Vi utgick från ett berg och satte Bumper boy på ett litet berg i skogen kl 9 så hundarna skulle få springa genom brännäslor, över en svacka och upp för berget där vi la ut dummies. Kl 12 ställde vi en kastare att lägga ut dummies bakom ormbunkarna och kl 3 sköt vi apportkastare in på en angränsande äng med djupa spår efter skogsmaskiner. Vi jobba i 2 lag och först ut var Aska, Stråla och Nova. Jag kasta en apport bland de utlagda kl 12, sedan sköts en apport med kastaren och till sist kvacka och pangades det med bumbern utan att något föll, det var bara en retning. Första hunden fick hämta direkt, andra fick hämta kl 3 och tredje kl 12. Alla som dirigeringar. Ormbunkarna vållade svårigheter och även apportkastardummyn som for iväg långt. Freddie fick gå med Jim och var på G men tyst. Bumperdirigeringen gick jättebra och även apportkastardummyn även om Freddie inte sprang rakt ut. Men på den sista försvann Freddie åt sidan framför ormbunkarna och inte lydde han mina uttecken. Det blev att gå ut och sätta honom. Fick göra det 2 ggr innan poletten trilla ner. Rond 2 utnytja vi dragningen från bumberområdet och skickade hundarna rakt ut. blåste stopp och när unghundarna stanna kastades en dummy åt höger. Inte helt lätt. De äldre (Nova och Freddie) skulle gå på en blind åt höger men Freddie fick totalt hjärnsläpp och sprang upp på berget. Jag försökte sätta om, gå närmare tills Märta bröt och tyckte han skulle få en kastad. Då springer han rätt med precis frame vid dummyn när jag vänder mig om för att säga något till publiken far han iväg upp på berget igen! Nu var det bara att kalla in och sätta Freddie i bilen. Det var dags för lunchpaus och vi åkte tillbaka till vår stuga för att Fran skulle få rasta Tindra som fått vara hos Niklas och Sabina. Hon hade busat och ätit upp allt träningsgodis jag hade i min västficka. Hon är ju värre matgalning än Sabina.
Efter lunch åkte vi tillbaka och träna markeringar i skog genom att gå på linje med skytt och kastare. Svårt men hundarna var duktiga. Avslutade med markeringar nere på ett kärr med tätt gräs. Klockan hade dragit iväg som alltid när man har kul. Jag är nöjd med Freddie trots att han virrar till det ibland. Men mest imponerad är jag av Aska. Vilken hund det är, så himla duktig. Tack alla för en rolig och trevlig träningsdag och tack Märta som bidrar med roliga pangare.
I morgon är det som sagt träningsdag på vatten sen åker jag tillbaka till landet. Jag har fått veta att jag är 10:e reserv på Kuså-provet. Undras hur stor chansen är att komma med. Jag får nog anmäla till några fler prov.
Idag har vi haft ett shejpingpass innan våra gäster kommer hit. Dom har småbarn och jag gissar att det inte blir så mycket tid för hundträning med busiga smågrabbar i huset. Freddie började sista passet att själv vända sig om och gick dessutom framåt några steg. Bara att klicka och belöna men jag får passa mig så att jag inte klickar när han travar, jag vill ha skritt i framförgåendet. Sabina ställde jag lite högre krav på för nu börjar vi närma oss att hon kommer på vad det är jag vill men fick ett frustrationsanfall. Gör inget tycker jag, det är bra att hon tänker och mot slutet ansträngde Sabina sig ordentligt, skoj.
Imorgon kommer träningsgänget hit för att träna apportering, det ska bli jätteskoj. Från början skulle vi varit på Tessans gård men sjuka hundar och hästar gjorde att det inte passade så bra. Hoppas alla blir friska snart igen.
…har jag med mig till landet och satt och läste i morse och fick lite träningsinspiration. Dels en artikel som Morten skrivit om vad som händer efter klicket och så Fannys artiklar om valpträning. Det blev en blandning för Freddie i att bara ta leksaken på ”ta-den”, hålla position trots att jag tar fram godis och leksak och att inte bryta positionen på klick utan på fri-signalen. Kändes bra att styra upp reglerna för jag har nog slarvat en del. Sedan det här med att kunna jobba för godis trots leksak ligger på marken eller i min hand behöver Freddie massor av träning på. Sabina fick fortsätta med sitt lilla trick, inte riktigt klart, hon var lite trött idag efter gårdagens äventyr. Freddie har fått springa med husse och skötte sig bra förutom att han ätit någon mindre trevlig i skogen och stinker lagård. Nu ska vi in till Flen och proviantera.
Grabbarna sov länge idag så jag kunde i lugn och ro shejpa med hundarna i lagoma pass. Sabina fick faktiskt börja idag och efter 2 pass nuddar hon ganska medvetet baktassen med nosen. Med Freddie shejpar jag honom att vända sig om från mig och det börjar också ta sig. Några pass till så ska vi nog kunna gå vidare. Efter det blev det lite blåbärsplockning, vi har massor precis bakom knuten och jag tycker det är skön avkoppling att sitta där och plocka ihop en hink. Hundarna plockar dom med men dom äter direkt och står där och mumsar.
Filip och jag åkte till vårat bad som ligger lite avigt till och därför är vi alltid ensamma där. Vi släpa med oss båten och dummies. Båten har jag köpt på Willys för 129:- men den funkar att lägga ut dirigeringar eller ligga och sola i. Filip rodde ut och skulle lägga ut dummiesar på linje men la dom för långt ut och så drev dom dessutom. Det gick inte alls, Freddie försökte men vek av när han var nästan framme. Sådant är så frustrerande när han jobbat bra utan att få belöning. Men Filip var snäll och samlade in ochla ut igen. Nu hämtade Freddie 2 sedan hade de övriga drivit iväg igen. Att simma rakt ut 80-100 m på blankvatten kan man ändå inte klaga på. Filip ville motionera och simmade ut för att hämta dom och jag blev så glad när han klev upp på land och dirigerande Freddie till de som var kvar. Filip är noga med att visa sitt ointresse för hundträning men lite fastnar visst där ändå och han tyckte det var skoj att kunna styra Freddie. Freddie fick simma med en dummy till mig och sedan tyckte jag Freddie behövde vila så Filip fick kasta en markering till Sabina med den sista. Hon markerade bra men måste springa en bit p åland den latmasken. Sen så andas hon med munnen när hon har apport i munnen och satte i halsen, jag trodde hon skulle drunkna och var beredd att simma ut men då släppte Sabina dummyn. Stackarn, hon hosta länge efteråt. Freddie fick hämta den sista också till sin stora glädje, han blir visst aldrig trött.
Idag har det äntligen varit fint väder hela dagen. Vi har mest passat på att slöa i solstolarna men lite blåbärsplockning har det bivit och tömning av en viss tunna. Nu har grabbarna åkt iväg för att fiska så det är lugnt och skönt här i stugan. Jag passade på att träna raka digigeringar i skog med Freddie. Han har svårt att springa rak i skogen så jag gick ut och la dummies med ca 5 m mellanrum på en rak linje. Lite svajigt var det i början men sedan fattade Freddie principen och slutade både fråga och vika av åt sidorna. Han fick hämta alla 7 vilket betyder att jag nästa gång kan öka på avståndet. Freddie fick sitta och pusta medan jag la ut samma 7 till ett sök. Försökte göra det knepigt men Freddie jobbade bra och hämta snabbt in alla apporter. Jag är väldigt nöjd med hans arbete ikväll. Nu ska jag laga mig en svamp pytt-i-panna till middag. Sen får det bli ett shejpingpass efter maten.
Idag har vi varit och hälsat på Jill och Peter på deras gård i Ärla. Så himla fint och mysigt, precis ett sådant ställe jag drömmer om. Vilka möjligheter, ni kan vara lyckliga som hittat ett sådant ställe. Tog lite bilder men kameran var inställd på raw-format och det kan inte min dator läsa in 😦 Efter rundvandring i några av alla hus som fanns på gården blev vi bjudna på smaskig lunch, röktlax och löjrom, mums, och så jordgubbar till efterätt. På den där glasverandan skulle jag kunna sitta länge. Sabina betedde sig som den bortskämda diva hon är, styr och ställer och tigger utan hämningar. T o m en slick på Jills tallrik hann hon med. Freddie hitta en gammal toffel att slakta. Benny har blivit stor och verkar vara en härlig hund som tar livet med en klackspark. Vi promenerade ner till sjön och Freddie fick tillfälle att glänsa lite genom att hitta en boll som Jill kastade bort dagen innan. Skoj att få testa på en helt blind utan någon vittring eller retning. Bollen var trasig så Freddie fick behålla den. Sen fick han simma lite i sjön till hans stora lycka och de andras avundsjuka blickar. Tiden flög iväg som alltid när man har det trevligt. Filip och Niklas fick provköra Peters 4-hjuling och båda kom tillbaka med ett lyckigt fånleende. Tack för en trevlig dag!
Labradorerna Sabina och Freddie 
Senaste kommentarer