You are currently browsing the monthly archive for augusti 2008.
Det är ju söndag och då har vi sökträning. Att ha varit på andjakt dagen innan är ingen giltig ursäkt. Freddie har mest sovit hela dagen och fått springa lös som han vill på promenaderna. Kloklippning har vi hunnit med också. Vi var 6 st idag och det tog sin tid. Jag tyckte alla hundarna var duktiga idag och ingen hade några större problem. Jag fick ta en lega som kallas graven och jag förstår varför. Fy inget för mig som har lätt cellskräck. Men det gick bra, däremot hade min onda rygg en del synpunkter.
Jag hade planerat för vindövningar och idag ökade vi på avståndet rejält. Som belöning testade jag med bollar och Freddie tyckte det var kul men det var svårt för figgarna att engagera sig i leken. Jag måste hitta starka kampleksaker med långa snören, tips någon? Christines råd att se till att Freddie inte får jaga upp sig allt för mycket har gett resultat och Freddie arbetar med koncentration och fokus.
Imorgon åker jag till Finland med jobbet så det blir inga uppdateringar på några dagar.
Nu är vi hemma och jag vet inte vem som är tröttast, Freddie eller jag. Skoj har det varit och Freddie har skött sig. Det blev en lite tokig start för pojken som stack efter en skammad and och blev biten i nosen. Efter det ville Freddie inte ge sig ut igen. En and tilla ner precis framför oss och den hämta Freddie men sedan var det kört. Jag har väl förstört allt vad vattendirigering heter i mina försök att få ut Freddie igen. Det blev ingen bra start och vi borde haft back upp så jag slapp pressa Freddie men det är lätt att vara efterklok. Efter lunchen så gick vi till nästa sjö. Här fick vi en bättre plats där det var bra sikt och mest blankvatten. På förra stället var det gungfly och vass. Freddie fick en bra start när en and trilla ner 20 m framför oss. Freddie tog det säkra för det osäkra och bärgade anden i vingen. Sen hämtade han in 3 till och var noga med att undvika näbben. Han såg för kul ut när han rundade anden misstänksamt sneglande på huvudet. När jakten var avblåst hitta Freddie en till. Hela tiden har Freddie varit lugn och sansad, suttit helt stadigt utan en tanke på att sticka och inte ett pip har han gett ifrån sig. Jag som trodde han skulle jaga upp sig rejält. Det var kanske bra att Freddie blev lite avskräckt.
Hemma igen åkte jag runt och letade färska kräftor för att vara med på kräftskivan på klubben men det var helt kört. Lika bra det för soffan och ett glas vin känns mer lockande. Kanske ska jag passa på att frossa i ”Stolthet och fördom” nu när inte Niklas är hemma och sitter och suckar över hur töntigt det är med Mr Darcy. Ja Niklas har spelning i Orminge ikväll och jag orkar inte åka och kolla på det heller.
Imorse började det regna så fort jag stack näsan utanför dörren. Det var inte så mycket så det gick att träna ändå. Vi gick till parken, barnen verkade ha lov eller så höll dom sig bara inne så vi hade parken för oss själva. Freddie var rätt pipig idag när vi tränade ingångar, så fort jag nollar honom börjar han låta. Borde jag sänka kriteriet? Jo men det är bara det att enda kriteriet jag har är att han ska flytta bakbenen åt sidan utan att bakca med framtassarna. Minsta lilla rörelse i rätt tiktning belönas så lättare kan det inte blir. Det blir fler och fler rätta beteenden så jag får nog ha överseende med Freddies ljud ett tag. Efter paus jobbade vi med sitt också. Jag vill ha flyt och det fick vi mot slutet. Sabina fick jobba med högersvängar och sidoförflyttningar. Sen körde jag fjärren och en inkallning med ställande med tävlingsmässigt avstånd. Hon var på hugget och duktig idag.
På lunchen började de tregna igen så fort vi skulle ut. Den tänkta promenaden blev istället ett träningspass på ängen. Jag blev lite inspirerad av Märta som skriver om kursen hon varit på för Eva Bodfäldt och la ut dirigeringar åt 2 håll. Det blev över gångvägen och in i vegitationen åt ena hållet. Åt andra hållet bara avstånd men så la ja gett område åt vänster också. Freddie gick bra och lyssnade uppmärksamt utan att tveka eller stanna och fråga i onödan. Sabina fick hämta en också och hon letade bra och var så stolt. Skönt när allt flyter på. Imorgon ska Freddie och jag på andjakt, det ska bli jättespännande att se hur han sköter sig. Går det bra så kanske jag anmäler oss för kkl, vilket är ett kvalificeringsprov inför A-prov.
Ha en bra helg, det ska jag ha!
Jag skulle träffa Jens på klubben (SSBK) ikväll och passade på att träna lite. Hundarna var helhispiga och omöjliga att slita från alla dofter. Sabina gick i alla fall att få på andra tankar genom att ta fram hennes middag och använda som externbelöning. Dagens träning gick ut på att få henne att koncentrera sig och fokusera trots att det står en skål med mat vid sidan av plan. Detta ska jag sedan använda när vi ska tävla. Vi tränade fotgående och det gick bra. Lite ljud blir det när jag nollar Sabina för att hon försöker tjyva. Freddie gick knappt att fresta ens med lammlever som stod på dagens meny. Men till slut fick jag fram några fina steg i fotgåendet. Jag belönar att Freddie går i rätt position och inte tränger. Så mycket mer hann vi inte.
Nu är det dirigering för hela slanten, kan bara inte låta bli. Ska bara testa en grej tänker jag så vips är jag igång och kan inte sluta. Stackars Freddie. Igår tog jag ut honom på fältet och körde raka skick mot ett målområde. Det blev lite hinder och terrängbyten på vägen med det gick galant. Sen la jag ut dummiesarna på rad istället p åsamma linje för att lära Freddie att springa över gamla legor. Det blev genast svårare. Här var det bra att ha stenkoll på vad apporterna låg. Imorse fortsatte jag och droppa dummies på stigen och la till störningar åt sidan. Svårt tycker Freddie som tänker så det knakar. Det gäller för mig att alltid ligga steget före vilket inte alltid är lätt med en turbo-hund.
Igår fick Sabina lämna ifrån sig lite blod igen och det gör hon så gärna. Hon är rolig, sitter och hoppar i väntrummet och får någon annan gå före skäler Sabinaupprört. Passa på att väga henne och nu är hon nere på den vikten jag vill ha henne, härligt. Det var även dags för hälsokoll och vaccination och allt såg bra ut.
Efter middagen tog jag med Freddie hem till Kristina som hade planerat ett träningsupplägg för dirigering. Vi började med att lägga ut dummies på en äng som fick ligga kvar medan vi gick till skogen. Där la vi ut 1 dummy var till hundarna i 3 områden. Det var lit eknepigt med stigar, ormbunkar och stenbumlingar i vägen. Freddie hade tendenser att vika av från linjen men vi fick bukt med det. När vi var klara gick vi tillbaka till ängen och det var svårare. Mer spring än hjärna kan man väl sammanfatta Freddies prestation. Helt klart hade vi gjort ett för svårt upplägg för honom. Tack Kristina för att du är ett bra bollplank och kommer med lösningsförslag när det går tok.
Imorse var jag inspirerad att fortsätta dirigeringsträningen efter att ha sovit på saken. Freddie fick träna ut-bakåt på avstånd och att springa över vittring, saker han har svårt med. Det gick strålande förutom att jag inte får Freddie att vända åt det håll jag vill. Sabina fick också hämta och var så glad över det.
Idag luktade det höst när jag klev ut på trappen, jag står och vädrar som hundarna. Kroppen fylls av välbehag, jag gillar de här lite kyliga mornarna med sol. Egentligen har jag kommit på att jag gillar årstidskiftningar, jag blir glad över första snön men sedan blir jag less på den några månader senare och glädjer mig istället åt första snödroppen. Så håller det på. Men hösten är speciell, med svamp och jakt, härliga färger och tiden känns oändlig.
Nu har folk återvänt från sommarstugorna och det är fullt med hundar på promenaderna. Bra det för Freddie behöver vänja sig vid hundmöten igen. Han är rolig, först så gurglar han lite sen så tittar han på mig och gnyr lite. Som han frågar ”vad ska jag göra matte”. Sabina vet precis vad hon ska göra, hon går med stela ben och hög svans mot den mötande hunden. Jaja jag får träna armmusklerna i alla fall tills vi får tillbaka ordningen igen. Sen ska alla prata som man inte träffat på länge. Jag skulle behöva gå upp en timme tidigare bara för det. Det hjälps inte att jag säger att jag har bråttom för jag ska till jobbet, man måste bara berätta en sak och jag är för nyfiken för att strunta i det 🙂
Vi hann med lite morgonträning trots alla avbrott, tur att det står först på promenaden. Freddie fick köra igenom framförmappen. Ingång går bra och jag lyckades tajma varje gång framtassarna gick bakåt med att gå ur position. Det här ger resultat. Stå gick bra men sitt var svårt. Fattar inte vad det är. Jag får ett sitt, belönar upp Freddie och då börjar han göra ingång, jag nollar och får stoppa upp honom handgripligen och då bjuder Freddie sitt och så börjar det om. Inget flyt direkt. Jag upprepar mitt mantra som Maria sa till mig ”lita på kraften i den positiva förstärkningen”. Längre kom vi inte. Sabina ville inte träna utan istället äta äpplen. Jag tjatar inte. Hon vill inte göra något annat just nu, inte ens trycka på knappen vid rödljuset som hon älskar att göra. Det kan man tydligen inte göra med äpple i munnen. Men i eftermiddag ska hon få lämna blod och sedan åker jag och Freddie till Kristina för att träna dirigering.
Idag tänker jag på Kristina och Åke som måste ta bort sin Babben. Det är verkligen hundägandets baksida att man måste ta bort sina vänner.
Sabina har fått tid hos tandläkaren men först nästa vecka. Hon verkar inte lida så mycket utan är pigg och glad. Får väl se det som en bantningskur för hon vill inte äta så mycket. Jag ska i alla fall åka och köpa mald kyckling för att underlätta för henne. Föresten så glömde jag skriva att Freddie fick ett släpspår i lördags och det löste han perfekt. Skönt att ha den detaljen avklarad.
Vi har haft en underbart härlig helg på landet och hunnit med massor. Sensommaren/hösten är det svamp som lockar mest och Niklas hinner knappt ur bilen innan han är iväg och kollar sina ”ställen”. Sen njuter vi av nystekta kantareller på rostat bröd, finns det något godare. En massa hudträning har det blivit också. Lördagen började jag med ett dirigeringspass med Freddie. Jag drillade honom i närsöksignal och sidotecken och det gav resultat. Sen fick Freddie vila medan Sabina fick hänga med på svampplockning. Hon har svårt att koncentrera sig när Freddie flänger runt och dessutom skulle han få köra ett pass på eftermiddagen och jag ville ha honom fräsch. När hon är enda hund markerar hon kantarellerna fint. Det var tur att Sabina hjälpte till för annars var det karl-johan som regerar i skogen i år. Jag älskar den svampen men vi vill ju ha de gula också.
Efter lunch plocka jag med mig fåglar och kanin och vi åkte till vår träningssjö. Jag började med att lägga ut ett sök på en halvö både på land och i vatten. Freddie var lite gasad till att börja med men när han fick jobba lugnade han sig. Alla vilt kom in. På väg tillbaka la jag ut en mås till en vattendirigering och vi gick över till andra sidan. Niklas som var klar med svampplockningen kom och hjälpte till att kasta en dubbelmarkeing. Freddie gick direkt på den sist kastade men sedan fick han problem med 2:an. Jag lät honom hålla på utan att lägga mig i och tillslut hittade han den. Det här är Freddies svaga punkt just nu och bara att träna vidare. Det blir bättre i alla fall för varje gång. Avlutningsvis fick Freddie hämta måsen och vattendirigeringar kan han. Hem igen och nu fick båda hundarna vara hemma när Filip och Niklas plocka svamp och jag la ett blodspår till Sabina. Kvällen ägnades såklart åt att rensa svamp och fylla frysen, härligt. Efter all motion och frisk luft somnade vi tidigt.
Imorse åkte jag iväg med Sabina för att gå spåret. Oj va bra hon gick, alla svårigheter redde hon ut och det var inte något lätt spår. Lite mattning mot slutet men det var inte konstigt. Hon var så stolt över sin klöv. Helt klart är det något att tänka på hur målmedveten Sabina är i blodspåret jämfört med personspåret. Jag ska nog byta belöningen mot något smaskigt istället för leksaken. Freddie fick göra ett sök nere på myren innan fåglarna åkte i sopen och sedan var hundarna med mig i lingonskogen. Härligt när dom ligger och snarkar i soffan efter rejäl aktivering.
En tråkig sak har hänt. Sabina har ätit långsamt och tagit god tid på sig med maten. Inte likt henne så jag tog och kollade munnen. En kindtand är trasig, undra på att det gör ont att tugga. Nu får jag ringa veterinären imorgon för tanden måste bort. Stackan ska det aldrig ta slut för hennes del. Tur att hon gillar att gå till veterinären.
Jag bara måste börja berätta om dagens höjdpunkt. Jag hade släppt lös hundarna och stod och knöt ihop en bajspåse när Sabina kom farande med full fart och viftanden svans. Glad blev jag såklart över den spontana frivilliga inkallningen, det är inte riktigt Sabinas stil. När jag stod och belöna kom en kvinna med hund som vi ofta brukar möta på promenader och då gick det upp för mig att Sabina skvallrade. Det är första gången jag ser resultat av skvallertränigen på henne och otroligt kul att även gamla hundar kan lära sig skvallra. Hunden som kom är dessutom en hund mina hundar brukar få springa lös med och leka så det blev extra plus i kanten för Sabina, gullehund.
Igår var Freddie och jag iväg till Jill och Peter som bjudit in till träning vid dammen. Trots att Peter skurit sig i handen och Jill hade nackspärr fixade dom bra träning åt oss som kunde träna. Vi kom först av dom som skulle träna aktivt och fick börja med att bara sitta. Jösses va Freddie gick upp i varv bara av att se vattnet. När han sansat sig lite la Jill ut en rätt svår landdirigering utmed vägen och där vägen svängde upp för en brant slänt. På sidorna var det både vatten och buskage som störde. Dessutom la Jill ut en störingsdirigering närmare vattnet som Freddie lätt kunde få vittring på om han fortsatte vägen. Alltså gällde det att ”hålla i” hunden. Freddie var gasad och for iväg in i buskarna. Omskick och då gick det bra fram till vägen krökte sig. Stannade fint men på ut for han in på stigen till höger. Fick göra en liten anteckning om att dirigeringstecknen måste fräschas upp men lyckades till slut få upp Freddie för slänten. På den andra for Freddie ner i vattnet, oväntat? Omskick och till slut fick Jill gå ut och rota lite för att Freddie skulle komma rätt. Efter lite paus gick vi till vattnet där Freddie först fick en dubbelmarkering. Fortfarande glömmer han bort nr 2 och fick lite hjälp. Kunde nog hoppat över hjälpen men jag tror ingen hade lust att hoppa i och hämta den andra. Efter det blev det en dirigering där jag tänkte lite fel. Skickade fel i vind och fick sedan problem att få Freddie rätt. Under tiden hade Tina Ö, Maria och Dennis dykt upp så Fokus fick hämta några vattenapporter och blev lite parhund till Freddie. Medan de andra jobbade pausade vi. Jag ville köra om vattnet men det var en dum idé. Det gick bättre men Freddie varvade upp och skulle inte gjort mer. Jag måste bli bättre på att sluta i tid. I helgen ska vattenarbetet bestå av att få rätt attityd och träningsläge. Niklas kom och såg det sista så han vet hur vi ska träna. När alla var nöjda åkte vi hem till Jill och Peter och bjöds på hamburgare och god kaka till efterätt. Ett mycket trevligt sätt att tillbringa en torsdagkväll på. Tack snälla för att ni fixar åt oss.
Nu börjar jaktsäsongen ddra igång. Igår blev Freddie och jag inbjudna att apportera på andjakt. Det ska bli så kul och premiär för Freddie. Spännande att se hur han funkar när det gäller. Min klövviltsjaktkompis vill också boka in jakter så det blir nog en intesiv höst. Utöver det har jag anmält Freddie till jaktprov, usch jag blir nervös så fort jag tänker på det. Jag tycker egentligen inte han är helt genomarbetad men vill stämma av var vi står. Sen vet man inte heller om man kommer med, bortlottningar är alltför vanliga när man anmäler till prov i Stockholmstrakten.
Ikväll åker vi til landet. Sabina ska få blodspåra, hon är anmäld till viltspårprov i september. Freddie ska få träna vatten och släpspår. Svamp hoppas jag vi hittar också.
Labradorerna Sabina och Freddie 
Senaste kommentarer