Ledarskap

Av någon outgrundlig anledning började det diskuteras ledarskap och Ceasar Milan på enn facebookinlägg som jag gjorde om SBKs nya system för att anmäla sig till tävling. Det länkades till Git Jerings sida http://www.alfahundsupport.se/ och hennes artikel om ledarskap och så klart blev jag nyfiken. Jag kan genast berätta att jag har lite svårt för Git sedan jag i hennes bok om sök fick rådet att se över just mitt ledarskap om hunden inte kom på inkalling i sökrutan. Just sådana utslängda råd är det som får min puls att stiga något då ledarskap är ett mycket vitt begrepp som betyder olika för olika människor. Dessutom finns det en hel drös olika typer av ledarskap. Vilken menar man?

Det jag störde mig mest på i Gits artikel är den vanliga synen att i ”skoj”-sammanhang som tävlingslydnad är det bra att använda klicker men i den allvarliga vardagslydnaden, då minsan är det slut på gulli-gullet, där kommer kraven in. Själv har jag svårt att förstå skillnaden. Jag menar, tänk en tävlingsplan, runt den står det folk med hundar, någon kanske håller på att värma upp sin hund med lek, man applåderar och tjoar. Det finns servering bredvid planen där man steker hamburgare. På planen finns det också männsikor som rör sig, håller i apportbockar mm. Koner som hunden förknippar med roliga belöningar finns utställda. I denna extremt störande miljö ska hunden utföra en rad moment med exakt precision. Och här går det utmärkt att bara träna med belöningar. Men på en vanlig promenad där man kanske möter en hund, i koppel, på avstånd, där funkar inte belöningstänket. Ursäkta mig men jag får inte det att gå ihop alls.

Dessutom vet jag av erfarenhet att det går utmärkt att ha bra vardagslydnad på hundar som tränas enbart med belöningar. Och självklart ignorerar jag inte en hund som beter sig, som Git skriver i artikeln som motsatsen till ledarskapsträning. Jag vet också att den typen av träning Git bedriver fungerar alldeles utmärkt, det är bara så trist när man anser att det är den enda vägen att gå.

Git skulle varit med i tisdags när vi blev omsprungna av en hare på 5 meters avstånd och båda hundarna (lösa) vänder i luften och stirrar uppfodrande på mig ”hit med bollen”. Jag behövde inte ens öppna munnen fast det gjorde jag, i ett stort leende.

Arbetshelg

Den här veckan har altangolvet kommit på plats, det blir så fint. Niklas har ägnat helgen åt att grundmåla allt trä som ska upp. Själv rev jag ner kaprifolen och klippte i bitar för att stuva ner i sopsäckar. Det var ett riktigt styrketräningspass och jag var helt slut efteråt. Innan dess hade jag tagit en löptur så det blev bra med träning igår. Tyvärr kunde inte Freddie hänga med, han fick en tagg i tassen igen i fredags men trots att jag tog bort den direkt haltade han rejält efteråt och fick vila hela gårdagen. Idag var han ok igen så vi kunde träna sök. Att ha vilodag innan träning och att dessutom jag glömde ställa om klockorna och hann därmed inte med någon morgonpromenad gjorde att Freddie var övertaggad. Jag tappade honom 2 ggr i påviset, det gick bara inte att hålla emot. Jag skruvade till svårigheten lite genom att han fick ett tomslag mellan påvis och belöning. Genast blev det lite snurrigt men det får vi jobba oss igenom. Vi hittade en ny rolig sökruta med lagom kuperad terräng.

Projekt altan

Är fortfarande inte helt ok så jag har inte vågat börja träna ännu. Men idag har det blivit en del vardagsmotion, först en längre rask promenad med hundarna. Sen kom en kompis som är snickare för att diskutera byte av altantak och byggande av ny trapp. Det resulterade i ett betydligt större projekt än vad vi hade tänkt så eftermiddagen har fått ägnats åt att rädda pioner, julrosor och en klematis. Hoppas de klarar sig. De tänkte nämligen börja i veckan och det är toppen då det kommer vara klart till Filips student.

Förra veckan startade jag upp min allmänlydnads 2:a. Det var jättekul med trevliga och duktiga deltagare. Skönt med 2:an är att man kan lägga mer fokus på träning och mindre på sådana obligatoriska saker som måste vara med i 1:an. Men lite repetition kommer jag nog smyga in.

Freddies träning börjar ta sig, i söket är det dags att försvåra med flera slag utan belöning. Krypet börjar ta sig, det gick rätt snabbt när Freddie kom på vad det var han skulle göra. Det vi inte kommit igång med är själva tävlingsträningen, fler moment på raken, kommendering och sådant. Dags att ta tag i det i veckan.

Sjukt

Har varit sjuk en vecka nu, lite obestämt förkyld och mest väldigt hängig och orkeslös. Pallra mig till jobbet idag för att jag längta dit men fick åka hem efter lunch, alldeles snurrig och trött 😦 Nu hade jag tänkt åka hem tidigt i alla fall. Bästa hundvakten Malins yngsta hund Siri har skadat sig och därför har vi numera ingen hundpassning. Jag har skickat förfrågan till en dogwalker och får se vad det ger.

I lördags hade vi sista extratillfället på allmänlydnadskursen och jag bet ihop så det kunde genomföras. Det var kul och vädret härligt. Igår tränade vi sök och Freddie var väldigt i gasen efter en tråkig vecka. Han brukar lugna sig efter några skick men nu var det full fart ända in i kaklet. Jobbade bra och han börjar acceptera att det inte alltid blir belöning hos figgen. Ska nog våga anmäla till eldprovet i alla fall. Därför var det läge att köra igång mer regelrätt lydnadsträning. Det mesta sitter utom krypet som helt falerat.

Och för den som undrar så gick det bra med vasaloppet för maken, 7:24:24 åkte han på och det var mycket bra jobbat. Detta på bara en mugg blåbärsoppa under loppet och resten vatten, vem sa att man inte kan träna hårt på lchf?

Första löpturen i år!

Idag sken solen och det var läge för årets första löptur. Det var spännande att se om min inomhusträning skulle ha gett resultat och det hade den. Orkade springa hela 2 km rundan och t o m köra några tempoökningar. Inga stordåd precis men för mig som verkligen avskytt att springa är det framsteg. Jag tycker det är skönt och roligt. Dessutom är det bra träning för Freddie, jag kan ta en runda med båda hundarna och sedan lämna Sabina hemma och så får Freddie lite mer. Han blir väldigt lugn av att få ta sig fram i sakta trav och få kisspauser. Jag gillar att få lite fastare hull, bli lite smidigare och starkare och man behöver lite styrka och kondis för att orka träna hund.

Imorgon åker vi till Rättvik. Jag ska serva Niklas som ska åka Vasaloppet. Jag oroar mig mest för var jag ska ställa bilen i trängseln. Niklas kommer greja loppet det är jag säker på, han är en riktig kämpe. Hundarna får vara hemma med Filip. Det blir en lite trist helg för dom tyvärr.