Clinic i fotgående, mer utförligt

Nu har jag haft tid att skriva ner lite mer detaljerat om clinicen för Eva Bodfäldt i torsdags.

Sabina och jag var första paret ut och fick börja med att gå runt för att Eva skulle kunna titta på oss. Eva bedömde det som att det inte var så mycket problem med positionen som med koncentrationen. Sabina är extremt lättstörd och det kan jag skriva under på att det stämmer. Eva påpekade också att vi är experter på att belöna alldeles för mycket och att hundarna knappt behöver anstränga sig alls. Vi börjar i fotposition och gungar framåt, belöning, tar ett steg belöning osv. Istället ska vi utmana hunden med störningar och den ska få jobba för belöningen. Eva börajr med hunden stående framför med kontakt. Där börjar hon störa hunden som får belöning när den behåller fokus. Målet är att man ska kunna kasta bollar och godis, hoppa och skutta runt hunden utan att den släpper. När den klarar det går hon baklänges med fokus och gör samma störningar. Först därefter börjar Eva ta in hunden till sidan. Hon rör sig ofta från hunden så den får jaga ikapp. Positionen vid sidan ska bli eftertraktad och svår att uppnå. Det blir som en lek. Har man däremot en hund som tränger jobbar Eva mer med bakdelsröreler och att hunden får jobba bakåt mer än framåt.

 

Sabina kunde inte börja i stående för då började hon bjuda massor med beteenden till allas nöje. Hon är söt när hon kastar sig i ligg för att sekunden efter sätta sig vackert. Men att stå still är inte Sabinas starka sida och det hade kunnat fixas men vi hann inte ägna tid åt det så vi fick börja med att gå baklänges. Sabina fattade snart konceptet och höll fokus när Eva ropade kommandon och störde med godis. Vi fick ”order” om att aldrig träna själv utan alltid med träningskompisar som kan störa.

 

Nästa ekipage var Christine och Dina där problemet var att Dina piper. Christine fick först visa men Dina var rätt så tyst. Eva pratade om att vi oftast tittar på hunden för att kolla om den är i position innan vi belönar. Därför blir att titta på hunden en signal om att belöning är på väg. Om vi då väljer att inte belöna blir hunden frustrerad och börjar låta. Christine fick därför träna på att hålla blicken rakt fram och när Dina gick bra sa Eva till henne att ge Dina en blick. Fortsatte Dina gå bra så fick hon snart en blick och en munrörelse som kunde vara gapa, slicka sig om munnen eller något. Nästa belöning blev en klapp och kanske godis. Till sist satte sig Christine ner och gosade med Dina (inte så poppis) tills hon släppte tanken på att få kampa, då kom kampen fram och dom lekte. Så här bygger man värde i enklare belöningar och hunden bygger inte upp en massa frustration. Dina lät inte alls trots att Chrisine lekte upp henne rätt rejält men det ska bli spännande att höra hur det går vidare i träningen. Eva visade också hur man med huvudrörelser kan förbereda hunden på svängar precis som när man ställer en häst.

 

Till sist lånade Eva en liten goldentik som var 10 månader för att visa hur hon lär in ingångar. Eva har en egen modell där man lär hunden gå runt en knuten näve. Det här är svårt att förklara i text så jag nöjer mig med att man jobbar med en godis i den knutna handen som hålls stilla som en stolpe att gå runt. Bara när hunden sätter nosen på rätt sida får den godiset. När hunden förstår byter man snabbt ut godis i handen mot godis i skål.

 

Eva har många roliga idéer om hundträning och jag fick mycket inspiration till att träna vidare. En sak har jag insett och det är att jag genast måste jobba med Sabinas störningskänslighet om vi ska komma ut på tävlingsbanan igen. Kommer vi över den tröskeln kan vi snart starta i lk2. Det var en mycket givande kväll och jag kan varmt rekommendera alla som har möjlighet att gå på en av Evas clinics. Ibland behövs bara lite nya infallsvinklar för att få inspiration. Så klart var det värdefullt för mig att få hjälp med Sabina och råd hur jag ska komma ur läget där vi stått och stampat länge.